X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Vårdens Viktiga Vägval: Hur går det för den svenska cancerstrategin?

6 maj
Sjuksköterska och droppställning

Hur går det med cancervården och hur står den sig i ett nordiskt perspektiv? Vilka är de viktigaste svenska målen? Är en jämlik, likvärdig cancervård som kan ta till sig nya innovativa behandlingar en utopi? Vilka är de svaga länkarna inom cancervården i dag? Förebyggande, tidig diagnostik, behandling eller omvårdnad?

Datum: 18 maj, 2021

Tid: 12.00-13.00

Plats: Digitalt

Anmälningslänk

Livelänk

 

Den 18 maj så ägnar sig samtalsserien Vårdens Viktiga Vägval åt den svenska cancervården. 2020 firade den svenska cancerstrategin 10 år och det är tydligt att den nationella strategin bidragit till förbättringar i cancervården, stimulerat till utveckling och kunskapsstyrning och det inte bara inom cancervården. Nya läkemedel och behandlingar har också bidragit till att canceröverlevnaden ökat och när nu precisionsmedicin med både bättre diagnostik och behandling införs kommer ännu fler liv att kunna räddas. Samtidigt visar färska siffror från Regionala cancercentrum (RCC) att inrapporteringen av cancerdiagnoser för perioden januari till och med oktober 2020 har minskat med strax under 10 procent i jämförelse med motsvarande period året innan.

– Det är oroande siffror även om det är för tidigt att dra några slutsatser kring försämrade utfall, säger Dag Larsson, senior sakkunnig policy, bland annat ansvarig för Lifs expertnätverk för cancer.

Regionala cancercentrums uppföljning sätter också ljuset på vikten av de nationella register Sverige har och de regelverk som kringgärdar dessa. En cancerdiagnos är anmälningspliktig och den innehåller både en anmälan från behandlande läkare och från patolog.

– Det innebär goda förutsättningar för analyser inom just cancerområdet – bättre än för andra sjukdomar, menar Dag Larsson. Och det är mycket bra att vi har RCC som följer detta och som kan analysera screeningkapacitet så att vi kan hämta igen uteblivna undersökningar utan att bygga köer.

Prevention kommer

De forskande läkemedelsföretagen vill också bidra till tidig upptäckt men arbetar också för att utveckla cancerprevention. En del av den betydelsefulla preventionen är vaccinering mot cancerframkallande virussjukdom. 

– HPV-vaccinet, som ges för att förhindra livmoderhalscancer, är ett bra exempel på förebyggande behandling men vi ser också en utveckling där skräddarsydda vacciner och genmodifierade immunceller ska attackera befintliga cancertumörer, berättar Jonas Vikman, samhällspolitiskt ansvarig samt vaccinexpert på Lif.

Nordiska jämförelser

En av deltagarna är Mef Nilbert, professor i onkologi, Lunds universitet men också Forskningsdirektör Danish Cancer Society Research Center som kan jämföra hur vårdens organisation påverkar väntetider och resultat.

I Sverige kan vi se hur pandemin har påskyndat arbetet med att införa nya arbetssätt, bland annat har fler digitala besök genomförts. Men hur ska processerna fortsätta att utvecklas?

– Hur kan vi optimera de möjligheter som precisionsmedicinen för med sig och hur kan vi få till ännu bättre uppföljning och data för att veta vilka effekter olika insatser ger? Och hur kan cancerpreventionen utvecklas?

– Vi behöver också diskutera hur RCC kan få bidra ännu mer med sin kunskap och kompetens, bland annat med just införandet av precisionsmedicin, säger Dag Larsson.

Panel vvv8.png

Deltar i samtalet om cancervårdens utmaningar gör:

Hans Hägglund, ordförande RCC i samverkan. SKR, professor i hematologi, Uppsala universitet

Marie Morell (M), ordförande för Sjukvårdsdelegationen SKR, Regionråd, 2:e vice ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland

Calle Waller, Vårdpolitisk talesperson på Prostatacancerförbundet

Mef Nilbert, professor i onkologi, Lunds universitet, forskningsdirektör Danish Cancer Society Research Center

Anders Blanck, vd Lif