X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Danmark, Norge och Storbritannien toppar nationell jämförelse av infrastruktur för precisionsmedicin

3 november
Illustration jordglob med kopplingsarmar

Sverige ligger inte i topp inom något område när infrastrukturer för precisionsmedicin och hälsodata jämförs med sju av Europas länder.

– Den här rapporten visar att vi är på god väg i Sverige men tydliggör också att vi behöver se över organisation och finansiering av våra infrastrukturer och säkerställa att vi har en ändamålsenlig lagstiftning för att inte riskera att bli omsprungna av övriga Europa, säger Frida Lundmark.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på uppdrag av regeringen jämfört Nederländernas, Storbritanniens, Tysklands, Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges satsningar inom precisionsmedicin och hälsodata under de senaste fem åren.

Strategier och planer gör skillnad

I rapporten ”Ökad precision i Europa” kartlägger myndigheten vilka strategiska val som legat till grund för satsningar på nationella infrastrukturer för precisionsmedicin och hälsodata och kan konstatera att det finns ett antal gemensamma nämnare för de länder som ligger i framkant i utvecklingen.

– Oavsett om det gäller precisionsmedicin eller hälsodata så kan man konstatera att de länder som ligger i topp har en tydlig strategisk ansats från regeringshåll genom långsiktiga och fokuserade satsningar, säger Frida Lundmark, Lifs Life Science-expert.

– De länder som kommer bäst ut har strategier eller handlingsplaner som tydligt pekar på vikten av nationell infrastruktur och som också pekar på vad som krävs för att etablera en sådan infrastruktur.

Danmark, Norge och Storbritannien starkast inom precisionsmedicin

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bedömer att Danmark, Norge och Storbritannien har kommit längst med att skapa en nationell infrastruktur för precisionsmedicin. Det är länder som har ett tydligt statligt åtagande vad gäller den nationella infrastrukturen och särskilda strategier eller handlingsplaner som lyfter vikten av att bygga nationell infrastruktur.

– Sverige har en relativt god position, även om vi till viss del saknar de fokuserade satsningar vi ser i länder som Danmark, Norge och Storbritannien, konstaterar Frida Lundmark. Det är något jag hoppas att vi kan få se i en uppdaterad svensk Life Science-strategi och det är också något vi kommer att lyfta i den nationella färdplan för precisionsmedicin som Samverkansgruppens arbetsgrupp för precisionsmedicin och avancerade läkemedel nu tar fram och kommer att överlämna till Samverkansgruppen och regeringens Life Science-kontor.

Norden ligger bra till inom hälsodata för vård och behandling

För att ha en infrastruktur i framkant för användning av hälsodata lyfter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fyra gemensamma nämnare: strategisk och fokuserad satsning från regeringen; teknisk och organisatorisk infrastruktur: statlig finansiering samt uppdaterad lagstiftning.

När man analyserar infrastruktur för hälsodata skiljer myndigheten också mellan primäranvändning, där man använder hälsodata för vård och behandling, och sekundäranvändning där hälsodata kan tillgängliggöras och användas för statistik, administration, forskning och innovation.

Danmark, Finland och Island bäst på primär användning av hälsodata

När det kommer till utvecklingen av nationell infrastruktur för primäranvändning av hälsodata så bedöms Danmark, Finland och Island ha kommit längst. De har utpekade och finansierade aktörer som ansvarar för att driva utvecklingen samt bygga och förvalta en teknisk infrastruktur. I några fall finns också en lagstiftning som gör det obligatoriskt att ansluta sig till infrastrukturen.

Finlands ”one-stop-shop” unik

I jämförelsen av satsningar på infrastruktur för sekundäranvändning av hälsodata ligger Finland längst fram. Flera länder har en ansvarig organisation som har samlade översikter och vägledningar för åtkomst till hälsodata, men endast i Finland kan hälsodata beställas och tillgängliggöras genom ett sammanhållet system.

Färdplan behövs

– Det är oroväckande att Sverige rankas lågt i förhållande till övriga Norden både när det handlar om primär- och sekundäranvändning av hälsodata, säger Frida Lundmark. Det här är data som finns men som måste kunna tillgängliggöras på ett bättre sätt, inte minst ur ett patientperspektiv. Hälsodata behövs både för att utveckla nya läkemedel och innovationer och utvärdera existerande behandlingar, det som i sin tur utvecklar hälso- och sjukvården.

Frida Lundmark konstaterar att behovet av en gemensam färdplan är stort.

– Vi har pratat om vad som behövs i flera år och många viktiga steg har tagits i Sverige, inte minst under det senaste året. Nu är det dags att se till att vi håller ihop arbetet och får de långsiktiga strukturerna på plats, både vad gäller infrastruktur såväl som lagstiftning.

 

Länk till rapporten ”Ökad precision i Europa”


Lifs prioriteringar och förslag för en accelererad implementering av precisionsmedicin 


Länk till den svenska Life Science strategi.

 

Foto på kontaktpersonen
Frida Lundmark Sakkunnig policy

Sakkunnig policy