X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Antivirala läkemedel nytt bidrag till pandemibekämpningen

10 november
Spruta, kapslar och tabletter

Just nu granskar europiska läkemedelsverket EMA tre orala antiviraler och förhoppningen är att de kan godkännas i början av 2022.
– Även om fortsatt vaccination av befolkningen är huvudstrategi både nationellt och internationell så kan de antivirala läkemedlen bli ett värdefullt tillägg i kampen mot covid-19, säger Dag Larsson.

Redan från pandemins start har stora resurser satsats för att få fram fungerande behandlingar som parallellt med vacciner kan bidra till att stoppa smittspridningen. Utveckling av vacciner gick rekordsnabbt och i Europa finns nu fyra godkända vacciner och ytterligare fyra är under s.k. löpande granskning (rolling review) av Europiska läkemedelsverket EMA. Behandlingsforskningen har haft en längre startsträcka men på senare tid har ett antal nya läkemedel som kan minska risken för allvarlig covid som medför behov av inläggning på sjukhus eller ökad risk att dö börjat granskas och idag är fem läkemedel godkända för behandling och tre antivirala läkemedel i tablettform är under löpande granskning.

Fler steg i läkemedelsutvecklingen

– Att det gick så snabbt att få fram vaccinerna berodde på att det redan fanns ett antal vaccinplattformar, däribland mRNA, som beforskats, utvecklats och i vissa fall redan varit i användning innan viruset SARS CoV-2 karaktäriserades, säger Dag Larsson, senior sakkunnig på Lif och expert på läkemedelsutveckling.

– Vid utveckling av vacciner kunde man då utgå från en sådan plattform och sedan lägga till de delar som är specifika för ett särskilt virus och en särskild variant av det viruset.

Att ta fram läkemedel för behandling av en virussjukdom är komplext och kräver fler steg, både för att påvisa effekt och säkerhet. Utvecklingen av olika typer av läkemedel är olika lång och Dag Larsson lyfter att för covid-19 har vi sett olika angreppsvinklar, dels ny användning av sedan tidigare etablerade läkemedel och forskning, dels utveckling av helt nya läkemedel och substanser.

– Det kan till exempel handla om att när man utvecklar en helt ny aktiv ingrediens i ett läkemedel så behöver man kunna visa hur det tas upp och fördelas i olika vävnader, hur det verkar och hur det bryts ner eller elimineras. Produktens lagringshållbarhet behöver också dokumenteras. Det är inte så att det är lägre krav på vacciner, men när man utgår ifrån en etablerad plattform är mycket av detta redan gjort vilket då gör utvecklingsprocesserna kortare. Kortare ledtider gäller också när man testar om ett etablerat läkemedel kan vara av värde för en ny användning.

Behandlingsstrategi behöver tas fram

Storbritannien har redan godkänt ett första antiviralt läkemedel och i Europa förväntas godkännanden kunna komma i slutet av 2021 och under början av 2022. Det som skiljer dem från tidigare godkända läkemedel är att de är orala och därmed inte kräver sjukvårdsresurser vilket läkemedel som ges som dropp eller injektion gör. Vilken roll de nya antiviral läkemedlen kan spela och exakt hur de ska användas i en behandlingsstrategi är ännu inte helt klart.

– Det är alltid bättre att förebygga sjukdom genom vaccinering men personer som av olika skäl inte är vaccinerad och inte heller har antikroppar ifrån genomgången infektion kan vara särskilt betjänta av tillgång till antivirala läkemedel och annan behandling av sjukdomen, säger Dag Larsson, som också konstaterar att mer kunskap behövs för att ta fram nya behandlingsstrategier.

– Antivirala läkemedel syftar till att bromsa mängden av virus och därigenom hämma sjukdomsförloppet. När virusförökningen når sin kulmen kan infektionen med hjälp av patientens immunförsvar läka ut eller så överreagerar immunsvaret vilket kan bli livshotande. Det gör att behandlingsstrategier behövs också för att dämpa en sådan immunreaktion. Vi behöver således både antivirusläkemedel och läkemedel som verkar på immunsystemet eller andra följdverkningar av virusinfektionen.

Bengt Mattson är vaccinexpert på Lif men arbetar också med hållbarhetsfrågor som läkemedelsdistribution och -försörjning och han ser också utmaningar i hur de nya läkemedlen ska fördelas.

– Under uppbyggnad av tillverkningskapacitet kommer tillgången att vara begränsad. Det betyder att vi måste ha en strategi för hur behandlingen ska erbjudas och vilka patientgrupper som ska prioriteras. Sedan är det viktigt att den antivirala behandlingen kan ges under de fem första dagarna efter första symptom, så vi måste också ha en plan också för hur diagnos ska ställas och hur sedan förskrivning och tillhandahållande av läkemedel snabbt kan säkerställas.

– Lif har identifierat ett antal frågor som behöver hanteras och vi samverkar nu med hälso- och sjukvården och andra relevanta intressenter för att finna lösningar så att läkemedlen snabbt kan bli tillgängliga i Sverige för de som bäst behöver behandlingen.

Enklare distribution

Bengt Mattson som representerar Lif i flera olika internationella diskussioner om läkemedels- och vaccinförsörjning ser också att utvecklingen av läkemedel i tablettform kan innebära bättre förutsättningar för pandemibekämpning i de länder som idag har svårt att upprätta de distributionskanaler som dagens vacciner kräver.

– Vaccinerna är vårt enskilt bästa sätt att stoppa pandemin och smittspridningen men vi behöver en bredd av verktyg. Vi vet också sedan tidigare pandemier att praktiska aspekter som okomplicerad distribution och enkla handhavanden när vacciner eller läkemedel ska administreras med hjälp av sjukvårdspersonal kan vara avgörande faktorer. Så vi behöver fortfarande både utveckla och använda alla tänkbara verktyg vi kan för att till slut få bukt på coronapandemin.

EMAs information om vacciner och läkemedel mot covid-19

Foto på kontaktpersonen
Dag Larsson Senior sakkunnig policy

Regionala frågor
Nationella riktlinjer och vårdprogram
Upphandlingsfrågor

Kontaktperson Socialstyrelsen, IVO, SKL, Landsting/Regioner

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4