Så använde svenskarna digitala vårdtjänster 2021

Den tjugosjätte oktober släppte Internetstiftelsen den årliga rapporten Svenskarna och internet. En rapport vi som tycker att ämnet är spännande glatt grottar ner oss i varje år eftersom den tar ett brett grepp om just hur befolkningen i Sverige använder internet.

Låg tröskel för digitala vårdtjänster ett måste

När man genomför denna typ av återkommande undersökningar finns det hur många slutsatser som helst att dra, en del mer intressanta än andra. Men framförallt är det viktigt att titta på hur jämlikheten (och ojämlikheten) i vården påverkas. Att den digitala vården blir alltmer integrerad i den analoga tror jag ingen motsätter sig, men för att utvecklingen ska gagna alla krävs att den är någorlunda jämlik – alla måste inte förstå eller tycka om internet men tröskeln för att använda digitala tjänster vid behov måste vara låg. Intrycket från rapporten är att den tröskeln visserligen finns men att den minskar.

I övrigt tycks användandet av de mer avancerade digitala tjänsterna öka och nyttjandet av de mer basala stabiliseras vilket ju är ett tecken på digital mognad hos medborgarna och ett tecken på att vi blir mer avancerade i vårt användande av e-hälsotjänster överlag . Det ska bli spännande att se var det hela tar vägen framöver.

Intressanta trender i Svenskarna och internet

Jag har även plockat några guldkorn från rapporten – håll till godo!

Ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv finns det en del slutsatser att dra som är värda att fundera kring.

• E-hälsotjänster är i toppen bland de digitala samhällstjänsterna tillsammans med skatteverkets e-tjänster. Oavsett vilken ålederskategori vi tittar på är trenden tydlig.

• Inom de flesta områden är de som bor på landsbygden mindre benägna att använda e-tjänster förutom just på sjukvårdsområdet vilket är viktigt för just jämlikheten.
• Tvärtom är det för personer födda utanför Sverige som ligger på snittet för alla tjänster utom just e-hälsotjänster vilket är lite oroande just vad gäller tillgänglighet av vård.
• Sex av tio pensionärer använder e-hälsotjänster.
• Tre av tio behöver hjälp med vårdappar på grund av krånglig teknik – något att fundera vidare kring då det är en rätt stor andel.
• De hinder som finns för att logga in på 1177 eller en vårdapp är aningen olika, men det finns ändå en del gemensamt och en del vi behöver jobba på.

• En av fem avstår från att använda e-tjänster för att de känns osäkra – detta är också en aspekt som är viktig att hantera framöver.

Källa: Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2021