X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Remissvar: Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård

11 november 2020

Tydlig rollfördelning, öppna underliggande analyser av behov och öppna prioriteringsdiskussioner är några av de förslag som Lif lyfter fram i sitt remissvar på betänkandet ”Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård”. – Kunskapsstyrningen kan bli något mycket bra, men behöver utvecklas i sitt sammanhang som både innefattar de ramar som finns och den snabba extern kunskapsutveckling, säger Dag Larsson, senior sakkunnig på Lif.

Lif har lämnat synpunkter på betänkandet Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård, SOU 2020:36. Lif instämmer i att det behövs en utveckling där staten, regionerna och kommunerna tillsammans verkar för att nå målen med hälso- och sjukvården och lyfter fram att evidensen kopplad till läkemedel en väsentlig del av hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrning.

Lif konstaterar att det finns högt ställda förväntningar på kunskapsstyrning som verktyg för att uppnå hälso- och sjukvårdens mål. I betänkandet beskrivs förutsättningarna för ett sammanhållet system för kunskapsstyrning och slutsatsen är att staten – genom de statliga myndigheterna – har en del i detta sammanhållna system. Men Lif saknar i betänkandet en diskussion om den potentiella målkonflikten med ekonomistyrning och begränsande faktorer som resurssättning och kompetensförsörjning.

 – Lifs utgångspunkt är att evidens och kunskap alltid ska tillämpas så att patienterna, vården och samhället får tillgång till bästa möjliga utfall. Vi vet alla att vården har ekonomiska utmaningar men prioriteringsdiskussionen behöver göras öppet och med fler inblandade parter, säger Dag Larsson, sakkunnig på Lif som samordnat remissvaret.

– Det finns flera exempel på nya dyrare och effektivare läkemedel som förutom att de leder till bättre livskvalitet för patienten också leder till mindre sjukfrånvaro och de samhällskostnader som är kopplade till det.

En annan viktig aspekt som inte diskuteras i betänkandet är att andra aktörer utanför stat, region och kommun producerar lättillgängliga och ofta använda kunskapsstöd som kan vara både mer användarvänliga och agila i tolkningen av tillgänglig evidens.

–  När det gäller läkemedel så finns det en kontinuerlig utveckling av myndighetsgranskade kunskapsunderlag genom de produktresuméer som omsätts till innehåll i Fass. Det är angeläget att vårdinformationsmiljöer, journalsystem, vårdprogram och annat utvecklas så att aktuell information alltid är den som tillgängliggörs i stället för omtolkning i olika stödverktyg som snabbt riskerar att bli inaktuella.

Dag Larsson vill också lyfta fram det arbete med kunskapsstyrning inom cancersjukvården som görs inom Regionala cancercentrum i samverkan.

– Det är den satsning där statens och regionernas samverkan är tydligast tillämpat och där verktyg redan utvecklats som kunnat tjäna som ”best practice” i utvecklingen av regionernas gemensamma kunskapsstyrning. Det vore synd att inte tillvara ta de erfarenheterna.

Läs om alla förslag i remissvaret.

Foto på kontaktpersonen
Dag Larsson Senior sakkunnig policy

Regionala frågor
Nationella riktlinjer och vårdprogram
Upphandlingsfrågor

Kontaktperson Socialstyrelsen, IVO, SKL, Landsting/Regioner