Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.
84 procent av väljarna anser att ökningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika är en ödesfråga för vårt samhälle. Redan idag är antibiotikaresistens en av de ledande dödsorsakerna i världen och vi måste agera nu för att bromsa utvecklingen.
Antimikrobiell resistens (AMR) – att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika som därför blir verkningslösa mot infektioner är ett växande, globalt folkhälsohot. Om vi inte får problemet under kontroll riskerar antibiotikaresistensen att slå ut stora delar av samhället.
AMR hotar hela den moderna hälso- och sjukvården. Utan fungerande antibiotika blir det omöjligt att utföra kirurgi, avancerade terapier och cancerbehandlingar utan överhängande livsfara. Infektionssjukdomar som borrelia, lunginflammation och gonorré går inte att behandla. Ett vanligt rivsår kan bli ödesdigert. Antibiotika är helt enkelt en förutsättning för god hälsa och modern, högkvalitativ hälso- och sjukvård.
En viktig pusselbit i kampen mot antimikrobiell resistens är att utveckla nya antibiotika, eftersom de vi redan har successivt blir verkningslösa. Trots att behovet är akut når alldeles för få produkter hela vägen fram till att bli godkända läkemedel. Det är inte bara komplicerat att utveckla antibiotika – med dagens ersättningsmodeller är det olönsamt för läkemedelsföretagen. Detta eftersom antibiotikan måste användas så sparsamt som möjligt för att minska risken för ny resistens. Med rådande system är det först när ett läkemedel börjar användas i hälso- och sjukvården som läkemedelsföretaget får intäkter. Att ta fram ett nytt antibiotikum blir därför i värsta fall en ren förlustaffär
Sverige har redan en framstående plats internationellt och bedriver ett målmedvetet arbete. Men mer kan göras. Vi behöver samverka kring ansvarsfull tillverkning och användning, preventionsarbete och incitament för att utveckla och tillgängliggöra nya antibiotika.
Väljarfråga: Hur väl instämmer du i påståendet "Ökningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika är en ödesfråga för vårt samhälle"?
Regeringen bör använda det svenska ordförandeskapet i EU 2023 för att göra antibiotikaresistens till en högprioriterad fråga och axla ledarskapet för en intensiv internationell kraftsamling där nya ersättningsmodeller för antibiotika är en viktig del.
På Europanivå måste regeringen stödja arbetet med incitament för att utveckla fler nya antibiotika, bland annat att ett företag som lyckas få fram ett nytt antibiotikum får förlänga patenttiden för en annan produkt (transferable exclusivity extension). Man bör också driva insatser för att säkra tillgängligheten till antibiotika.
Regeringen bör fatta beslut om ett brett nationellt vaccinationsprogram för den vuxna befolkningen, på liknande sätt som det mycket framgångsrika barnvaccinationsprogrammet. Hög vaccinationstäckning är ett framgångsrecept för att förebygga infektionssjukdomar.
Regeringen bör besluta om en miljöpremie i förmånssystemet som gynnar företag som tar ansvar: Lif har tagit fram ett förslag om en miljöpremie i det så kallade periodens vara-systemet (periodens vara är de billigare men medicinskt likvärdiga läkemedel kunderna erbjuds att byta till när de hämtar ut recept på apoteket) så att miljöhänsyn vägs in i beslutet om vilka produkter som ska ingå. Det skulle gynna företag som tar stort miljöansvar vid produktionen. Miljöpremien bör införas på antibiotikaområdet snarast.
Lifs handlingsplan mot antibiotikaresistens beskriver resistensläget i Sverige, vad som görs av läkemedelsbranschen och andra aktörer och pekar ut vad som krävs för att bromsa utvecklingen.
