Läkemedelsbranschen har befäst sin position som en allt viktigare del av den svenska varuexporten. Läkemedel gör inte bara Sverige friskare utan också rikare.
Utöver stora exportintäkter skapar branschen sysselsättning för tiotusentals människor och har stor betydelse för Sveriges ställning som forsknings- och kunskapsnation. Läkemedel är i denna mening en svensk basnäring – en av de branscher som producerar basen för vårt nuvarande och framtida ekonomiska välstånd.
Men när läkemedel och samhällsekonomi debatteras i Sverige handlar det ofta om kostnader.
Nya, innovativa medicinska behandlingar ger oss möjlighet till både längre och friskare liv. Men hur ska de nya medicinerna finansieras? Vården pressas av tuffa budgetkrav samtidigt som resurserna ska räcka till mer när vi är fler som lever längre.
När nya läkemedel introduceras är det därför lätt att fokus i första hand hamnar på risken för ökade kostnader. Men en rationell läkemedelspolitik måste bygga på en helhetssyn, där också näringspolitiska aspekter ingår som en viktig del.
Som underlag för en sådan helhetssyn presenteras här fakta och nyckeltal kring den forskande läkemedelsbranschens ekonomiska fotavtryck i Sverige. Bilden som framträder är tydlig: Långt ifrån att vara någon gökunge som tränger annan välfärd ur boet så ger den forskande läkemedelsbranschen upphov till stora inkomster för landet – och bidrar därmed till att finansiera den övriga välfärden.
Läkemedel gör inte bara Sverige friskare utan också rikare.
Ladda ned bild: Läkemedelsbranschens bidrag till individ och samhälle (png)
Under 2022 exporterades läkemedel från Sverige till ett värde av över 132 miljarder kronor. Om man ser till den något bredare indelningen som förutom läkemedel och farmaceutiska produkter även inkluderar farmaceutiska basprodukter, exporterade Sverige under 2022 sammanlagt läkemedel inklusive farmaceutiska basprodukter för 141 miljarder kronor vilket motsvarar 7,4 procent av exporten av samtliga varugrupper i Sverige.
Ladda ned bild: Export kvartalsvis (png)
Under 2022 exporterade Sverige läkemedel och farmaceutiska produkter (exklusive farmaceutiska basprodukter) för 132 miljarder kronor.(1) Det motsvarade 6,6 procent av exporten från samtliga varugrupper.(2) Figuren nedan visar exportvärdet för de tio största produktgrupperna. Under 2022 var läkemedel den tredje största exportvaran från Sverige, näst efter motorfordon och raffinerade petroleumprodukter.
Ladda ned bild: 10 största exportprodukterna (png)
Om man ser till den något bredare indelningen som förutom läkemedel och farmaceutiska produkter även inkluderar farmaceutiska basprodukter, exporterade Sverige under 2022 sammanlagt läkemedel inklusive farmaceutiska basprodukter för 141 miljarder kronor vilket motsvarar 7,4 procent av exporten av samtliga varugrupper i Sverige. Samtidigt som import av samma varugrupp stod för knappt 67 miljarder kronor vilket innebär att handelsnettot, alltså skillnaden mellan exportintäkterna och importintäkterna var strax över 74 miljarder kronor. Näst efter papper och pappersvaror, som skapade ett handelsnetto på knappt 108 miljarder kronor, var det läkemedel inklusive farmaceutiska basprodukter som bidrog mest positivt till Sveriges handelsnetto under 2022.
Ladda ned bild: Handelsnetto (png)
Läkemedelsbranschen i Sverige, inklusive farmaceutiska basprodukter, hade år 2020 ett förädlingsvärde på 69 miljarder kronor, omräknat till 2022 års kronkurs. Branschen hade sammanlagt drygt 15 000 anställda.(3) Förädlingsvärdet i läkemedelsbranschen inklusive farmaceutiska basprodukter motsvarade drygt 1,2 av Sveriges samlade BNP.(4)
Ladda ned bild: Läkemedelsbranschens bidrag till Sveriges BNP (png)
Varje anställd i läkemedelsbranschen bidrog år 2020 med i genomsnitt 4,1 miljoner kronor till Sveriges BNP. Det kan jämföras med knappt 1,1 miljoner kronor som den genomsnittliga anställda i näringslivet under samma år bidrog med till Sveriges BNP.(5) Det innebär att varje anställd i läkemedelsbranschen bidrog med tre och en halv gånger så mycket till Sveriges samlade ekonomiska produktion, som den genomsnittliga anställde i privat sektor.
Ladda ned bild: Genomsnittligt förädlingsvärde per anställd (png)
Förädlingsvärdet är det mervärde som ett företag skapar genom sina egna insatser, det vill säga intäkterna minus kostnader för inköp av varor och tjänster från underleverantörer. Ett lands bruttonationalprodukt, BNP, beräknas som summan av alla förädlingsvärden i alla verksamheter i landet under ett år. Det samlade förädlingsvärdet hos företagen i en bransch kan således sägas utgöra branschens bidrag till landets BNP.
Sverige investerar mer i forskning än de flesta nationer. Under 2021 satsades sammanlagt knappt 183 miljarder kronor på egen forskning och utveckling i Sverige.(6) Detta motsvarar knappt 3,4 procent av landets BNP.(7)
Privata aktörer stod för huvuddelen av investeringarna, vilka uppgick till cirka 132 miljarder kronor. Av dessa stod läkemedelsbranschen för knappt 10 miljarder.(8) Läkemedelsbranschen är en av de allra mest forskningsintensiva branscherna i det svenska näringslivet, och har därigenom stor betydelse för Sveriges ställning som en framstående kunskaps- och forskningsnation.
17 procent av de 15 000 anställda i läkemedelsbranschen i Sverige arbetar med forskning och utveckling. Ingen annan bransch har lika hög andel anställda med forskarutbildning.
Det kan jämföras med 3 procent i hela näringslivet.(9)
Ladda ned bild: Läkemedelsbranschen försäljning (png)
Ladda ned bild: Näringslivet försäljning (png)
Elektronik och optik är den bransch som är mest forsknings- och utvecklingsintensiv då 16,0 procent av dess förädlingsvärde läggs på forskning och utveckling. I det genomsnittliga OECD landet följer läkemedelsbranschen tätt efter på andra plats, där 13,3 procent av branschens förädlingsvärde läggs på forskning och utveckling.
Ladda ned bild: FoU intensiteten i olika branscher – Sverige (png)
(1) SCB, varuexport.
(2) Exporten från samtliga varugrupper uppgick till knappt 1 999 miljarder kronor.
(3) Eurostat, Annual detailed enterprise statistics for industry, omvandling från Euro till kronor med genomsnittlig valutakurs under året via ECB.
(4) BNP från produktionssidan uppgick under de fyra kvartalen under 2020 till sammanlagt 5 039 miljarder kronor, i löpande priser, vilket motsvarar 5 579 miljarder kronor i 2022 års kronkurs. Källa: SCB, BNP från produktionssidan, samt SCB Prisomräknaren.
(5) SCB, företagens ekonomi, SCB Prisomräknaren.
(6) Totala utgifter för egen FoU-verksamhet efter sektor, typ av utgift och år.
(7) BNP från produktionssidan uppgick under de fyra kvartalen under 2021 till sammanlagt 5 462 miljarder kronor, i löpande priser. Källa: SCB, BNP från produktionssidan.
(8) SCB, totala utgifter för egen FoU-verksamhet efter sektor, typ av utgift och år.
(9) SCB, intern FoU personal, SCB antal anställda enligt företagens ekonomi.
Sakkunnig policy
