Läkemedelsbranschen har befäst sin position som en allt viktigare basnäring som skapar tillväxt, hälsa och välstånd. Läkemedel gör således inte bara Sverige friskare utan också rikare.
Utöver stora exportintäkter skapar läkemedelsbranschen sysselsättning för tiotusentals människor och har stor betydelse för Sveriges ställning som forsknings- och kunskapsnation. Läkemedel är i denna mening en svensk basnäring – en av de branscher som producerar basen för vårt nuvarande och framtida ekonomiska välstånd.
Nya, innovativa medicinska behandlingar ger oss möjlighet till både längre och friskare liv. Men hur ska de nya medicinerna finansieras? Vården pressas av tuffa budgetkrav samtidigt som resurserna ska räcka till mer när vi är fler som lever längre. Vi vet samtidigt att hälso- och sjukvårdens produktivitet ökar vid användande av effektiva läkemedel.
När nya läkemedel introduceras är det därför lätt att fokus i första hand hamnar på risken för ökade kostnader. Men en rationell läkemedelspolitik måste bygga på en helhetssyn, där också näringspolitiska aspekter ingår som en viktig del.
Som underlag för en sådan helhetssyn presenteras här fakta och nyckeltal kring den forskande läkemedelsbranschens ekonomiska fotavtryck i Sverige. Bilden som framträder är tydlig: Långt ifrån att vara någon gökunge som tränger annan välfärd ur boet så ger den forskande läkemedelsbranschen upphov till stora inkomster för landet – och bidrar därmed till att finansiera den övriga välfärden.
Läkemedel gör inte bara Sverige friskare utan också rikare.
Källor: SCB, Eurostat, Socialstyrelsen
Ladda ned bild: Läkemedelsbranschens bidrag till individ och samhälle (png)
Under 2024 exporterade Sverige läkemedel för 150,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 7,3 procent av Sveriges samtliga varuexport.
Ladda ned bild: Export kvartalsvis (png)
Under 2024 exporterade Sverige läkemedel för 150,9 miljarder kronor. Samtidigt som import av samma varugrupp stod för knappt 80 miljarder kronor vilket innebär att handelsnettot, alltså skillnaden mellan exportintäkterna och importintäkterna var 70 miljarder kronor. Näst efter papper och motorfordon var det läkemedel som bidrog mest positivt till Sveriges handelsnetto under 2024.
Läkemedelsbranschen är en del av den svenska ekonomin som präglas av ovanligt högt förädlingsvärde per anställd, och som bidrar omfattande till landets handelsnetto. Läkemedel hade år 2024 ett förädlingsvärde på 70 miljarder kronor, vilket är starkt bidragande till Sveriges BNP. Under 2024 bidrog läkemedelsbranschen med 88 miljarder kronor till Sveriges BNP.
Ladda ned bild: Läkemedelsbranschens bidrag till Sveriges BNP (png)
Läkemedelsbranschen står för 2,31 procent av värdeskapandet i det svenska näringslivet, Det utmärkande för branschen är högt värdeskapande per anställd. medan det bara har 0,50 procent av de anställda. I figuren nedan visas förädlingsvärdet per genomsnittlig anställd, i läkemedelsbranschen respektive för det totala näringslivet. Förädlingsvärdet per anställd är knappt 1,2 miljoner kronor för den genomsnittlige anställde i näringslivet, jämfört med 5,3 miljoner kronor för anställda i läkemedelsbranschen. Den genomsnittlige anställde i läkemedelsbranschen bidrog under 2022 med 4,6 gånger så mycket till Sveriges samlade ekonomiska produktion, som den genomsnittlige anställde i näringslivet.
Ladda ned bild: Genomsnittligt förädlingsvärde per anställd (png)
Förädlingsvärdet är det mervärde som ett företag skapar genom sina egna insatser, det vill säga intäkterna minus kostnader för inköp av varor och tjänster från underleverantörer. Ett lands bruttonationalprodukt, BNP, beräknas som summan av alla förädlingsvärden i alla verksamheter i landet under ett år. Det samlade förädlingsvärdet hos företagen i en bransch kan således sägas utgöra branschens bidrag till landets BNP.
Förädlingsvärde mäter bidraget till BNP, och för varje genomsnittlig anställd i läkemedelsföretagen är förädlingsvärdet drygt 3,9 miljoner kronor, hela 217 procent mer per anställd än genomsnittet för näringslivet. För att mäta produktiviteten delas förädlingsvärde per anställd med antalet arbetade timmar, vilket visar att produktiviteten i läkemedelsbranschen är 2 790, vilket är långt över näringslivets snitt på 814.
Ladda ned bild: Produktivitet per arbetad timme
Sverige investerar mer i forskning än de flesta nationer. Under 2021 satsades sammanlagt knappt 183 miljarder kronor på egen forskning och utveckling i Sverige. Detta motsvarar knappt 3,4 procent av landets BNP.
Privata aktörer stod för huvuddelen av investeringarna, vilka uppgick till cirka 132 miljarder kronor. Av dessa stod läkemedelsbranschen för knappt 10 miljarder, och omräknat till dagens penningvärde totalt 11,9 miljarder kronor under 2024. Läkemedelsbranschen är en av de allra mest forskningsintensiva branscherna i det svenska näringslivet, och har därigenom stor betydelse för Sveriges ställning som en framstående kunskaps- och forskningsnation.
Av de 16 400 anställda i läkemedelsbranschen i Sverige är hela 2 800 forskare. Tillsammans med transportindustrin har ingen annan bransch lika hög andel anställda med forskarutbildning, och kan jämföras med 3 procent i hela näringslivet.
Sakkunnig policy
