Läkemedelsproduktion kräver enorma arbetsinsatser
Att ta fram och leverera läkemedel är en komplex affär. Här berättar några av läkemedelsföretagens anställda om hur de bidrar till att täcka Sveriges behov av effektiva, säkra produkter.
Lunginflammation kan botas tack vare antibiotika
Lunginflammation är en infektion i lungorna som oftast orsakas av bakterier. I Sverige insjuknar cirka 1 av 100 personer varje år. Det kan drabba människor i alla åldrar, men är särskilt farligt för gamla och de med försvagat immunförsvar. Med antibiotika kan de flesta botas, men lunginflammation är fortfarande en allvarlig sjukdom som påverkar miljontals människor över hela världen och orsakar ett betydande antal dödsfall.
Hosta, andningsbesvär och hög feber är de symptom man i första hand förknippar med lunginflammation, men beroende på svårighetsgrad och ålder kan symptombilden variera. Pneumokocker är den vanligaste orsaken till lunginflammation, men hos ungdomar och yngre vuxna är mycoplasma också vanligt. Även andra bakterier, virus och svampar kan ge lunginflammation. Olika smittoämnen ger olika bild, men det är svårt att bara utifrån bara symptom avgöra vilket smittoämne det handlar om, utan ofta behöver läkaren komplettera med noggrann kroppsundersökning och ofta även röntgen och prover.
Historia
Den tidigaste kända hänvisningen till lunginflammation finns i den grekiske läkaren Hippokrates skrifter på 500-talet f.Kr. Han beskrev en sjukdom som han kallade "pneumon" som orsakade feber, hosta och bröstsmärtor. Lunginflammation finns med i flera kända litterära verk. I Charles Dickens roman "Bleak House" utvecklar karaktären Jo lunginflammation och dör till slut som ett resultat av sjukdomen. På liknande sätt, i F. Scott Fitzgeralds "The Great Gatsby" dör karaktären Jay Gatsby av lunginflammation efter att ha blivit skjuten. Dessa verk återspeglar allvaret av lunginflammation och dess potential att vara dödlig om den inte behandlas.
Antibiotika
Penicillinet upptäcktes 1928 av Alexander Flemming och drygt 15 år senare behandlades den första patenten i Sverige med penicillin på Sabbatsbergs sjukhus. Trots att många bakterier har blivit resistenta, är pneumokocker fortfarande i stor utsträckning känsliga och i Sverige är därför penicillin förstahandsval vid en okomplicerad lunginflammation.
Förebyggande
Det finns vaccin mot pneumokocker. Personer med hög risk att bli allvarligt sjuka rekommenderas att vaccinera sig och därför är pneumokockvaccin till personer över 65 år gratis i många regioner. Alla barn erbjuds vaccination mot pneumokocker på barnavårdscentralen. Eftersom lunginflammation ofta kan komma efter en influensa, rekommenderas äldre också årliga influensavaccinationer. Sedan några år finns också vaccin mot covid-19, ett virus som kan orsaka svår lunginflammation.
Antibiotikaresistensen hotar möjligheten till vård
Lunginflammation är bara ett exempel på penicillinets stora nytta. Tack vare antibiotika kan svåra infektioner som tidigare ledde till död och lidande behandlas. Men inte bara det: hela sjukvården är beroende av det. Antibiotikapreparat används bland annat vid kirurgi, organtransplantation och cancerbehandlingar för att minska infektionsrisken.
Men alltfler bakterier blir resistenta mot antibiotika och sjukvården håller på att förlora sitt främsta vapen. Enligt WHO är det ett av våra största globala folkhälsohot. Redan nu beräknas antibiotikaresistens (även kallat AMR – antimikrobiell resistens) orsaka 33 000 dödsfall om året bara i Europa.
Med kraftfulla insatser går det att vända utvecklingen. Bland annat krävs nya antibiotika som kan ersätta de gamla som successivt blir verkningslösa. Men då de nya produkterna måste användas så sparsamt som möjligt för att minska risken att bakterier blir resistenta mot dem är det idag inte lönsamt att satsa på antibiotikautveckling. Därför behövs nya betalningsmodeller för antibiotika.
Läs mer om hur antibiotikaresistens kan bekämpas
Framtidens läkemedel – hopp för svårt sjuka
Forskningen har gjort stora framsteg men ännu saknas effektiva behandlingar för många svåra sjukdomar. Idag arbetar läkemedelsföretagen mer intensivt än någonsin för att få fram läkemedel.
Tack för ett gott samarbete
Varje läkemedel är frukten av ett samarbete mellan de forskande läkemedelsföretagen, akademin och hälso- och sjukvården. Bakom mediciner och vaccin som förebygger, botar eller lindrar ligger åratal av forskning inom universiteten.
Arbetet tas sedan vidare av läkemedelsföretagen, där det tar tio till femton år att utveckla en färdig behandling. I processen bidrar inte minst ett stort antal patienter genom att delta i kliniska läkemedelsprövningar i sjukvården.
Det här är Lif
Lif är branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige. Vi arbetar för en högkvalitativ sjukvård och för att alla patienter ska få tillgång till nya behandlingar.
Våra cirka 90 medlemsföretag jobbar outtröttligt med att forska fram och utveckla medicinska innovationer som förebygger, diagnosticerar och behandlar sjukdomar.
Uppdaterad: 20 mars 2023