Framtidens prövningar kommer närmare patienten

Kliniska prövningar, både kliniska läkemedelsprövningar och kliniska prövningar av medicinteknik, syftar till att säkerställa effekt och säkerhet av nya läkemedel och medicintekniska produkter men bidrar också till hälso- och sjukvårdens utveckling och förbättrade behandlingsresultat. Det berättar Mats Thoring som arbetar med kliniska prövningar på Bayer.

Läkemedelsföretagen genomför de kliniska prövningarna i nära samverkan med hälso- och sjukvård, men även universitet och högskolor. 

Vilken betydelse har de kliniska prövningarna för att vi ska få fram nya läkemedel och vad gör din avdelning?

– Kliniska prövningar är en förutsättning för att vi över huvud taget ska kunna godkänna och få använda nya läkemedel i samhället. Alla läkemedel måste testas så att vi säkerställer att de är effektiva och säkra innan de görs tillgängliga för patienter.

– Prövningarna görs oftast på vanliga vårdkliniker. Vi som arbetar med kliniska prövningar på läkemedelsföretag projektleder prövningarna, utbildar vårdpersonal i hur prövningarna ska göras, ser till att all utrustning finns tillgänglig och framför allt så kontrollerar vi och övervakar att allt sker på ett säkert och korrekt sätt. Eftersom läkemedlen prövas på patienter är det mycket viktigt att deras säkerhet och integritet kan garanteras. Ingen ska behöva ha någon oro för att delta i en klinisk prövning. Det är också viktigt för oss att säkerställa att all data som samlas in om läkemedlet är korrekt eftersom den kommer att ligga till grund för hur människor behandlas med läkemedlet i framtiden.

Många pratar om att läkemedelsprövningar i framtiden kan göras på andra sätt än idag, kan du ge något exempel på det?

– Ja, ett exempel är så kallade Decentralized Clinical Trials (DCT). Det innebär att de kliniska prövningarna i allt större utsträckning kommer att flytta hem till patienterna som är med i prövningarna. Täta besök på klinikerna kan ersättas med videosamtal med läkare och sjuksköterskor. Läkemedlet kan levereras hem till patienten och en del provtagningar och undersökningar kan göras genom att vårdpersonal gör hembesök. I många fall kommer patienten själv kunna göra undersökningar med hjälp av instrument som är uppkopplade till kliniken – till exempel en pulsklocka.

– Det här kommer att ge möjlighet för fler patienter att vara med i kliniska prövningar, till exempel de som idag avstår då de inte har möjlighet eller lust att göra täta besök på kliniken eller bara bor för långt bort från kliniken som är med i prövningen. Prövningarna kommer helt enkelt närmare patienterna.

Gör man studier även efter det att ett läkemedel blivit godkänt?

– Ja, det gör man. Ibland när läkemedelsmyndigheten tycker det är viktigt att ett läkemedel snabbt kommer ut på marknaden kan läkemedlet bli godkänt under villkoret att läkemedelsföretaget fortsätter att samla in data om till exempel effekt och säkerhet under en lång behandlingstid. Ibland kan man också studera en annan dos än den som redan är godkänd eller ett nytt användningsområde för läkemedlet.

Mats Thoring är Mats Thoring är Country Head Site Management, Scandinavia, på Bayer.