Positiva förslag kring kliniska prövningar

På senare år har antalet företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar minskat i Sverige. Det påverkar patienters möjlighet att få tillgång till och testa till nya behandlingar och försämrar sjukvårdens förutsättningar att följa med i den medicinska utvecklingen med alltfler avancerade behandlingsmetoder.

Regeringen tillsatte 2022 en utredning som skulle undersöka vilka hinder som finns för att genomföra kliniska prövningar i Sverige och lämna förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar. Ett särskilt fokus skulle läggas på företagsinitierade studier.

Nu har utredningen presenterat sina förslag. De föreslår bland annat ett nationellt tvärsektoriellt partnerskap för samverkan inom kliniska prövningar kallat SweTrial som ska skapa bättre förutsättningar för främst företagsinitierade kliniska prövningar, helt i linje med förslag som Lif presenterat i sin handlingsplan för kliniska prövningar om att på nationell nivå samla aktörer som är involverade i kliniska läkemedelsprövningar för att ta gemensamt ansvar.

– Därför är vi glada att utredningen lägger fram förslaget om SweTrial. Att utredningen delar bilden av att starkare samverkan behövs är bra. Vi tolkar det dessutom som att det är ett ambitionsdrivet partnerskap där de som vill vara med och driva arbetet är välkomna att delta. Det är en framgångsfaktor som kommer bidra till att flytta fram positionerna. Extra glada är vi över förslaget att Lif ska ingå i styrgruppen och representera de forskande läkemedelsföretagen.

Utredningen pekar ut bristande leveransförmåga som ett av problemområdena och föreslår ekonomiska incitament: De befintliga kliniska prövningsenheter som uppfyller SweTrials minimikriterier ska kunna ansöka om medel för att utveckla sin verksamhet, särskilt vad gäller företagsinitierade kliniska prövningar. Bidraget ska exempelvis gå till att utöka personalstyrkan.

– Det kommer bidra till att öka enheternas kapacitet och leveransförmåga. Förutsättningarna för att genomföra kliniska prövningar och ett effektivt, förutsägbart ekosystem är centralt när internationella företag väljer vilka länder de vill satsa på och ha verksamhet i, säger Frida Lundmark.

Frida Lundmark välkomnar också förslaget att Etikprövningsmyndigheten ska få ett utökat uppdrag att ta fram statistik över ledtider för kliniska prövningar och antalet deltagare.

– Man måste kunna följa upp och återrapportera för att få överblick över hur förutsättningarna utvecklas i och med de nya satsningarna.

– Vi hoppas att utredningens åtgärdsförslag nu realiseras så att vi kan vända den negativa trenden. Läkemedelsbranschen är en av Sveriges stora exportnäringar och vår falnande attraktivitet som prövningsland riskerar att urholka konkurrenskraften. Vår bedömning är att utredningens förslag kan få stor inverkan på Sveriges förutsättningar att vara en ledande Life Science-nation och därmed för välfärden, patienterna och sjukvårdens kapacitet att ge den bästa och modernaste vården.