Forskning & utveckling

Sverige har tappat position och initiativ inom läkemedelsforskningen trots goda förutsättningar för en globalt ledande roll; en välutbildad befolkning, väl utbyggd hälso- och sjukvård, och en stark tradition på området. För att lyckas vända utvecklingen behövs en uttalad politisk vilja och en långsiktig nationellt strategisk satsning för att nå bättre vårdresultat, jämlik vård och fler jobb. Vi ser våra förslag som inledningen på en dialog kring utformningen av en sådan strategi.

Sverige kan åter bli en världsledande forskningsnation

Endast i samverkan kan vi skapa bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling av den medicinska forskningen i Sverige. Om vi lyckas, kan flera viktiga mål uppnås:

• En världsledande hälso- och sjukvård i termer av jämlik tillgång till vård av högsta kvalitet genom att nya, bättre behandlingar kommer många människor till del.
• Högre välstånd och ett mer konkurrenskraftigt näringsliv byggt på världsledande forskning och teknologi, vilket innebär fler jobb och i förlängningen även bättre möjligheter att finansiera framtidens välfärdsåtaganden.
• Ett konkurrenskraftigt forskningsklimat genom samverkan mellan vården, akademin och industrin som lockar till sig de främsta hjärnorna inom den medicinska forskningen.
• Framgångsrik export baserad på svensk spetskompetens inom läkemedel och sjukvårdstjänster.

Och Sverige har förutsättningarna

Sverige behöver en kraftsamling kring ett antal prioriterade områden med direkt påverkan på forskningsklimatet. Ett sådant arbete bör ta sin utgångspunkt i de fördelar som Sverige har och som måste tas om hand och utvecklas:

• En befolkning med relativt hög utbildningsnivå.
• En väl utbyggd hälso- och sjukvård som omfattar alla.
• En lång och framgångsrik tradition av medicinsk forskning.
• En tillit till och vilja bland befolkningen att delta i forskning.
• Välfungerande myndigheter som Läkemedelsverket och etikprövningsnämnder.
• Välordnade och välreglerade biobanker.
• En i relation till befolkningen stor forskande läkemedelsindustri.

Men det krävs förändring – vi har några konkreta förslag

För att återta Sveriges position som forskningsnation ser LIF ett antal centrala utvecklingsområden:

Utveckla det allmänna forskningsklimatet och då särskilt för den medicinska forskningen:

• Ett nationellt forskningspolitiskt råd bör inrättas efter dansk modell. I rådet bör ingå företrädare för akademin, näringslivet, hälso- och sjukvården samt politiken.
• Ett närmare samarbete bör utvecklas mellan den forskande läkemedelsindustrin, politiken och hälso- och sjukvården kring utbildning, implementering och utvärdering av läkemedel.

Främja forskning och innovation inom hälso- och sjukvården:

• En ständig strävan mot bättre resultat är grunden för en forskningsinriktad hälso- och sjukvård. Därför bör ersättningsmodeller och vårdavtal bygga på betalning för uppnådda medicinska resultat snarare än för genomförda insatser.
• Det måste ställas tydligare krav – t ex i de statliga styrinstrumenten i form av lagar, statsbidrag, avtal och uppföljningar – på att sjukvården ska ge tid och utrymme för att delta i forskning. Hälso- och sjukvårdens deltagande i klinisk forskning bör mätas och offentliggöras i Öppna jämförelser.
• Ökad klinisk forskning kräver att nya läkemedel används. Tilldelning av ALF-medel – och andra statliga forskningsmedel – bör därför ske i relation till i vilken utsträckning universitetssjukhus deltar i kliniska läkemedelsprövningar samt till hur väl de tillgodogör sig medicinska innovationer.
• Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller att införa innovationer i hälso- och sjukvården. Ambitionen måste vara att snabbt introducera och systematiskt utvärdera nya läkemedel, och innovation måste premieras i pris- och subventionssystemen.

Skapa förutsättningar för den kliniska forskningen, de kliniska prövningarna och läkemedelsuppföljning i vårdens vardag:

• Påskynda utvecklingen av nationella kvalitetsregister och IT-system för att skapa bättre grund för kvalitetsarbete, jämförelser och forskning inom hälso- och sjukvården.
• Anpassa lagstiftningen för att möjliggöra att söka patientkohorter i de svenska kvalitetsregistren. Det skulle underlätta enormt för den kliniska forskningen.

Skapa ett nationellt register över vårdcentraler och kliniker som har infrastruktur, kunskap och erfarenhet att delta i klinisk forskning, till exempel ”akademiska vårdcentraler”. Att snabbt hitta flera vårdmottagningar som kan delta i en klinisk läkemedelsprövning är ofta avgörande för om Sverige får delta i internationella prövningsprogram.