X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Träd, sol och fågel

Läkemedel och miljö

För Lif är det angeläget att engagera alla olika aktörer så att den totala miljöpåverkan under ett läkemedels hela livscykel, från tillverkning till distribution och användning, blir så liten som möjligt.

Lif har under många år bedrivit ett aktivt arbete för att öka kunskapen om läkemedel och dess potentiella miljöpåverkan, såväl inom läkemedelsbranschen som hos intressenter och allmänhet.

Vi tror att det är viktigt att kombinera lagstiftning och hållbarhetskrav vid offentlig upphandling av läkemedel med olika ekonomiska styrmedel. Det måste etableras möjligheter att belöna bra hållbarhetsarbete, såväl det miljömässiga som det sociala ansvarstagandet, på läkemedelsmarknaden.

Välkommet med lagstiftning på miljöområdet

Problemet med utsläpp av läkemedelsrester från tillverkning i utvecklingsländer är något som myndigheter, forskare och företag i Sverige gemensamt arbetar för att motverka. Läkemedelsbranschen välkomnar lagstiftning på miljöområdet, och det skulle redan idag vara möjligt att ställa miljökrav kopplat till utsläpp av aktiv substans, API, inom ramen för miljölagstiftningen.

Lagstiftning

”I Europa gäller Industrial Emissions Directive som är implementerat i svensk miljölagstiftning genom Miljöbalken. I andra regioner världen över finns motsvarande lagstiftningar. Krav kopplat till API-utsläpp ställs dock väldigt sällan. Här skulle action kunna vidtagas redan nu.”

Bengt Mattson, ansvarig för miljöfrågor på Lif

Miljökrav inom ramen för offentlig upphandling

Miljökrav har ställts inom ramen för offentlig upphandling av läkemedelsprodukter sedan början av 2000-talet. Miljökraven har under åren spetsats till och innefattar idag miljöhänsyn i hela leverantörskedjan. Kraven har även kompletterats med kriterier gällande social hänsyn. Lif välkomnar denna utveckling och har aktivt deltagit i arbetet med att utforma kraven.

Idag ställs förutom krav på att miljöinformation gällande den aktiva substansen finns publikt tillgängligt, exempelvis på fass.se, också krav på att miljörutiner respektive rutiner för socialt ansvar finns på plats. Regionerna har lagt stora resurser på att få dessa krav på plats och alla leverantörer av läkemedelsprodukter ska omfattas. Detta gäller såväl den forskande läkemedelsbranschen som generikaföretag och parallellimportörer.

Kraven måste följas upp

Lif har i olika sammanhang under de senaste åren påtalat vikten av att inte bara ställa krav, det behövs även uppföljning. Om hållbarhetskrav i en upphandling inte följs upp blir de tyvärr obetydliga. Då finns även en risk för snedvriden konkurrens mellan läkemedelsföretagen. De bolag som lägger ner mycket tid och resurser för att besvara frågorna som ställs i upphandlingsunderlaget – och kanske dessutom gör ytterligare miljöinvesteringar för att uppfylla kraven – missgynnas om andra företag som inte har kunskap om sina hållbarhetsprogram, eller helt saknar sådana, ändå kan vinna upphandlingarna.

Vid offentlig upphandling av klinikläkemedel ställs redan miljökrav men det är sällan den upphandlande regionen premierar miljöprestandan framför priset i sitt beslut.

Miljöbedömning av receptfria läkemedel

För en grönare läkemedelsanvändning och -produktion behöver man veta hur ett läkemedels miljöpåverkan ser ut och använda kunskapen för att minska miljöriskerna genom förbättringar i tillverknings- och konsumtionsledet.

Tillsammans med Lif, och inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin, har IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en modell för miljöbedömning av läkemedel som täcker två utmaningar: miljörisker vid utsläpp av API (aktiv läkemedelssubstans) under tillverkning och användning samt klimatavtryck under en produkts livscykel.

Syftet med modellen är att ta fram produktspecifik miljöinformation som gör det möjligt att jämföra miljöpåverkan hos produkter med samma aktiva substans. Miljöbedömningarna kan sedan användas för att minska miljöpåverkan längs läkemedelsvärdekedjan, både hos producenter och aktörer på inköpssidan som regioner, apotek och myndigheter.

Modellen togs fram 2017–2019 och delar av den bygger på den redan befintliga miljöklassificeringen på fass.se, även det ett initiativ från Lif, som innebär att man beräknar graden av miljöpåverkan hos ett läkemedel vid utsöndring från patient.

Så kan modellen användas

Nästa steg är att vidareutveckla modellen för att den ska kunna börja användas. När miljöbedömningsmodellen är redo att sjösättas ser Lif ett antal användningsområden. Ett viktigt sådant är införandet av en miljöpremie inom ramen för utbytessystemet för generika, vilket skulle möjliggöra att miljöhänsyn vägs in i beslutet. Idag är det endast priset som avgör vilka produkter som blir periodens vara, de billigare men medicinskt likvärdiga läkemedel kunderna erbjuds att byta till när de hämtar ut recept på apoteket.

Miljöinformationen kan också viktas i offentlig upphandling och påverka vilka läkemedel som ska köpas in. Ett tredje område är som resurs i apotekens hållbarhetsarbete, där de med hjälp av den produktspecifika informationen som vägledning kan köpa in de mest miljövänliga alternativen.

En miljöbedömningsmodell för läkemedel

  • Miljöbedömningsmodellen gör det möjligt att jämföra graden av miljöpåverkan hos produkter med samma aktiva substans.
  • Modellen täcker miljörisker vid utsläpp av aktiv läkemedelssubstans under produktion och konsumtion samt klimatavtrycket i ett livscykelperspektiv.
  • Informationen kan användas för att premiera miljövänliga alternativ inom utbytessystemet för generika, vid offentlig upphandling och apotekens inköp av receptfria produkter.
  • Modellen har utvecklats av IVL Svenska Miljöinstitutet och Lif.
Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4

 

Uppdaterad: 4 mars 2021