Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.
Diabetes – inte längre ett hinder för ett ”normalt” liv
Diabetes, förr kallat sockersjuka, är en av våra största folksjukdomar. Tidigare var det en sjukdom där livet begränsades hårt och risken att bli svårt sjuk var överhängande. Idag är det vanligaste scenariot att man hantera sjukdomen genom olika insatser. Vi har diabetiker bland ishockeyproffs och olympiska idrottare.
I Sverige har över 500 000 personer diagnosen, majoriteten den variant som kallas typ 2-diabetes. Ett stort antal människor har dessutom sjukdomen utan att veta om det.
Tidigare var sjukdomen krånglig att hantera, med en obligatorisk extrem kosthållning, och behandlingsalternativen undermåliga. Den som hade diabetes betraktades i princip som funktionsnedsatt på grund av sitt tillstånd och löpte hög risk att bli svårt sjuk. Dålig blodsockerinställning ökade sannolikheten för hjärt-kärlkomplikationer och synproblem.
Utvecklingen har gått framåt och idag kan de flesta med diabetes i mångt och mycket leva ett normalt liv med rätt behandling. Nuförtiden ser vi till exempel diabetiker som är elitidrottare, spelar i hockeylandslag och tävlar i friidrott i OS. Allt effektivare medicinska behandlingar och förbättrade hjälpmedel har gjort att man kan kontrollera sitt blodsocker på ett bra sätt.
Diabetes är inte en enda sjukdom
Diabetes är en endokrin (hormonell) sjukdom där man inte längre kan ta upp och lagra socker på ett balanserat sätt och därför får höga sockerhalter i blodet.
Typ 1- och typ 2-diabetes är två helt olika sjukdomar men har högt blodsocker som gemensam nämnare. Typ 1 är en autoimmun sjukdom (det innebär att kroppen bryter ner sina egna celler) som skadar bukspottkörteln så att den inte kan tillverka tillräckligt med insulin, vilket i sin tur minskar kroppens förmåga att ta upp och lagra socker i vävnaderna. Typ 2 orsakas av att cellerna i kroppen blivit mindre känsliga för insulin.
För höga sockerhalter i blodet ger symtom som törst, stora urinmängder, viktminskning och tilltagande trötthet. Tillståndet innebär också en risk för skador på inre organ, bland annat kan man drabbas av tidig utveckling av kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke men även njurskador.
Det finns andra mindre diagnosgrupper med samma problem, till exempel graviditetsdiabetes.
Behandlingen beror på typ av diabetes
Basen i diabetesbehandling är en reglerad kost, med begränsat sockerintag, och fysisk aktivitet.
Den med typ 1-diabetes får tillskott av insulin i någon form och vid svåra fall där behandlingen inte hjälper kan man överväga transplantation av bukspottkörtelns Langerhanska öar.
Personer med typ 2-diabetes börjar nästan alltid med motion och specialdiet och först om det inte räcker sätter man in medicin. Basbehandlingen är ofta metformin som förbättrar sockertransporten från blodet in i cellerna och minskar sockernedbrytningen i levern, eller sulfonureider som ökar utsöndringen av insulin från bukspottkörteln.
Ett antal allt vanligare alternativ har seglat upp. GLP-1-analoger ökar insulinproduktionen i bukspottkörteln, vilket sänker sockerhalten i blodet. DPP-4-hämmare ökar mängden GLP-1 genom att nedbrytningen bromsas av. SGLT2-hämmare ökar utsöndringen av socker till urinen.
Inte sällan behöver man kombinera dessa alternativ och även patienter med typ 2-diabetes kan ibland få insulin.
Diabetes – en kort historik
Diabetes är omskrivet sedan antiken och historiskt har ett antal alternativa behandlingar med tveksamt värde funnits. Namnet härstammar från grekiskan och betyder ”genompasserande” och var kopplat till patienternas stora urinmängder.
Under 1700-talet beskrevs den söta smaken som urinen fick och ”avsmakning” blev ett sätt att fastställa diagnosen.
Den faktiska orsaken till diabetes och insulinbristen förstod läkarna först under tidigt 1900-tal och 1921 kunde en professor i Bukarest beskriva hormonet och dess bildning i bukspottskörteln, en upptäckt som 1923 tilldelades Nobelpriset i medicin.
Meformin och sulfonureider blev etablerad behandling under 1950-talet medan övriga behandlingar tillkommit under 2000-talet.
Läkemedelsforskningen fortsätter
Vi har idag många läkemedel mot diabetes som hjälper de som lider av sjukdomen att leva ett mer normalt liv, men mycket återstår att göra och utvecklingen av nya behandlingar fortsätter. Bland annat av diabetesläkemedel som kan minska risken för personer med diabetes typ 2 att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, vilket har stor betydelse för diabetesvården och kan leda till stora hälsovinster för många patienter, och insulin som aktiveras när blodsockernivåerna stiger.
Men det är inte bara inom diabetes vi kan se fram emot nya behandlingar. Läkemedelsföretagens forskning bryter hela tiden ny mark och de kommande åren är behandlingar mot en rad svåra sjukdomar, bland annat cancer, på gång.
Att ta fram och leverera läkemedel är en komplex affär. Här berättar några av läkemedelsföretagens anställda om hur de bidrar till att täcka Sveriges behov av effektiva, säkra produkter.
Forskningen har gjort stora framsteg men ännu saknas effektiva behandlingar för många svåra sjukdomar. Idag arbetar läkemedelsföretagen mer intensivt än någonsin för att få fram läkemedel.
Varje läkemedel är frukten av ett samarbete mellan de forskande läkemedelsföretagen, akademin och hälso- och sjukvården. Bakom mediciner och vaccin som förebygger, botar eller lindrar ligger åratal av forskning inom universiteten.
Arbetet tas sedan vidare av läkemedelsföretagen, där det tar tio till femton år att utveckla en färdig behandling. I processen bidrar inte minst ett stort antal patienter genom att delta i kliniska läkemedelsprövningar i sjukvården.
Det här är Lif
Lif är branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige. Vi arbetar för en högkvalitativ sjukvård och för att alla patienter ska få tillgång till nya behandlingar.
Våra cirka 90 medlemsföretag jobbar outtröttligt med att forska fram och utveckla medicinska innovationer som förebygger, diagnosticerar och behandlar sjukdomar.
