Gensekvensbaserad diagnostik krävs för skräddarsydd cancerbehandling

18 december 2019

Den europeiska branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag, EFPIA har tillsammans med den internationella organisationen Cancer Drug Development Forum (CDDF) och European Cancer Patient Coalition (ECPC), Europas största paraplyorganisation för cancerpatientföreningar, gemensamt tagit fram ett sk positionspapper för Personalised Oncology. Bland annat lyfter man behovet av ökad tillgång till gensekvensbaserad diagnostik.

Antalet personer som insjuknar i cancer i Sverige ökar då vi blir både fler och lever längre. Bättre diagnosverktyg och screening gör också att fler fall upptäcks tidigare. Tidigare diagnos och bättre behandling kommer också att innebära att fler blir botade eller lever länge med en kronisk cancer. Forskningen är intensiv och onkologi är det snabbast växande området inom läkemedelsindustrin och över 1000 cancerläkemedel är under utveckling i världen.

Tidigare har behandling av cancer oftast baserats på cancertumörens lokalisation men dagens behandling baseras allt mer på individens och tumörens karakteristika, exempelvis genprofil, sk precisionsmedicin. Genom nya tekniker och användande av olika biomarkörer kan vården redan idag effektiviseras genom tidig identifiering av vad som är rätt behandling till rätt patient.

Johan Brun, senior medicinsk rådgivare på LIF, arbetar bland annat med förutsättningarna för de nya behandlingar inom cancerområdet som står inför dörren kommenterar positionspappret.

Varför pratas det så mycket om precisionsmedicin kopplat till cancer?

– Samtidigt som fler blir sjuka i cancer kan vi bota fler. Idag kan vi på ett helt annat sätt än tidigare diagnostisera orsaken till varje enskild patients cancer och baserat på detta skräddarsy bästa möjliga behandling. Från att som tidigare beskriva cancer med var den växer, exempelvis lungcancer, vet vi idag att cancer kan bero på väldigt olika mutationer och att varje variant kräver sin egen medicin och ibland medicinska kombinationer.

Vad är bakgrunden till att det behövs ett europeiskt positionspapper?

– Vinsten för patienten när behandlingen blir mer skräddarsydd är tydlig och positionspappret lyfter också fördelarna för hälso- och sjukvården i form av effektivare behandlingsformer. Men man identifierar också ett antal utmaningar – hur kan man på EU-nivå arbeta för att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda fler patienter den gensekvensbaserade diagnos som krävs för att kunna skräddarsy behandlingen? Hur kan vi dela data? Behövs nya finansieringsmodeller? Man lyfter också det europeiska läkemedelsverkets (EMAs) roll genom de nya föreskrifter för medicinsk utrustning och sk in vitro-diagnostik som träder i kraft 2020.

Vilka är de största utmaningarna i Sverige och hur står vi oss i en europeisk kontext?

– I den nyligen presenterade Life-science strategin så lyfter regeringen tydligt fram att man vill se att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller att implementera precisionsmedicin i vården. Det är viktigt. Satsningen på Genomic Medicine Sweden (GMS) som samordnar införandet av precisionsmedicin över hela landet är en viktig byggsten och de fokuserar initialt på bred gensekvensering av bland annat cancer. Ur ett globalt och europeiskt perspektiv får svenska cancerpatienter ett bra omhändertagande, tidigt del av nya innovativa behandlingar och jämförelsevis bra behandlingsresultat. Men vi har fortfarande utmaningar med att säkerställa att patienter kommer tidigt till sjukvården och snabbt få initierad behandling. Här kommer de strukturerade vårdprogram vara ett stöd för regionerna när de ska säkerställa detta framöver.

Sveriges kommuner och regioner, SKR fick i november ett tvåårigt stöd på 10 miljoner för innovationssatsningen Nollvision cancer där målet är att göra det enklare för vårdprofessionen, akademin, näringslivet och patientföreningar att samverka för att lösa komplexa systemutmaningar. Behövs det fler samarbetsprojekt av den typen?

– Det av Vinnova finansierade samverkansprojektet kring Nollvision cancer är en mycket viktig satsning med ambitionen att samla alla goda initiativ och aktörer och genom samordning förstärka arbetet med att ingen ska behöva dö på grund av cancer. Det pågar ständigt viktiga arbeten inom akademin, sjukvården och den forskande läkemedelsindustrin som behöver mer och bättre samordning för att vi ska få bättre effekt av satsade medel, både nationellt och internationellt.

Johan Brun Senior medicinsk rådgivare

Senior medicinsk rådgivare