Trender och utveckling inom Sveriges Life Science-företag har kartlagts
Att ha koll på Life Science-branschens trender och utvecklingsbehov gör det möjligt att rikta insatserna där de får bäst effekt. Innovationsmyndigheten Vinnova presenterar en rapport över de svenska företagens utveckling 2009–2020. Den visar att branschen är på frammarsch men att bland annat kompetensförsörjningen vacklar.
Vinnova har fått i uppdrag från regeringen att följa utvecklingen av Life Science-företagen i Sverige och presenterar nu en första rapport. Den baseras på en helt ny metod för att identifiera och bevaka trender och utvecklingsbehov inom svensk Life Science, genom att följa sektorns företag. Det skapar en mer komplett bild över var investeringar och satsningar bör göras för maximal effekt.
Kompetensförsörjningen är svag
Life Science-branschen har stor betydelse för svensk ekonomi och är dessutom på stark frammarsch – läkemedel är nu landets tredje största exportvara och står för hela 7 procent av den totala exporten (ett värde på 139 miljarder). Rapporten visar också att sektorn som helhet växer kraftigt men att kompetensförsörjningen är en svag punkt. Det är bra att frågan aktualiseras, säger Lifs Life Science-expert Frida Lundmark som ingått i Vinnovas referensgrupp för arbetet.
– Att vi kan attrahera experter och spetskompetens till Sverige är viktigt för att säkerställa en livskraftig Life Science-bransch. Idag är det svårt för många företag att hitta rätt kompetens här, säger hon i en kommentar på Vinnovas webbplats.
Utöver att generera exportintäkter och agera sysselsättningsmotor spelar branschen en huvudroll för Sverige som forsknings- och kunskapsnation med miljardsatsningar i forskningsinvesteringar.
– Life Science-företagen representerar en kunskapsintensiv bransch och tillgången till rätt kompetens är avgörande för att företagen ska kunna växa och utvecklas i Sverige. Vinnovas kartläggning är en viktig del för att tydliggöra Life Science-företagens betydelse för Sverige men också vilka utmaningar företagen har och som behöver adresseras för att vi inte ska tappa mark i den globala konkurrensen.
Life Science-kontoret är viktigt för utvecklingen
För att Sverige ska lyckas fortsätta attrahera investeringar, talanger och internationella samarbeten krävs ett kontinuerligt arbete med samordnade insatser från både närings-, utbildnings- och sjukvårdspolitiskt håll. Därför borde nästa drag vara att säkra det nationella Life Science-kontorets framtid genom att utse en ny samordnare och utarbeta en handlingsplan för att implementera regeringens strategi för att göra Sverige till en ledande Life Science-nation.
Nyckelfakta i rapporten
- Sysselsätter många: Den svenska Life Science-sektorn bestod år 2020 av drygt 51 700 anställda i 3 340 företag.
- Stark export: Life Science-företagens varuexport låg 2020 på 149,5 miljarder kronor. Den har ökat stadigt sedan 2012 (frånsett en tillfällig nedgång under 2016). Branschens bidrag till Sveriges totala varuexport fluktuerade mellan 6,7 och 10,7 procent under perioden 2009 till 2020.
- Ökad omsättning: Omsättningen ökade inom alla storleksklasser av företag mellan åren 2009 och 2020, även om det var de stora Life Science-bolagen som stod för den största ökningen i absoluta tal. Företagen hade en nettoomsättning på nästan 365 miljarder kronor år 2020. Det är nästan en dubblering sedan 2014.
- Fler företag: Antalet företag inom Life Science-sektorn växte stort åren 2009 till 2020. De minsta bolagen stod för den största ökningen medan stora företag med över 250 anställda låg i princip stilla.
- Färre doktorander: Samtidigt som antalet företag och sektorns totala omsättning har ökat har den högre utbildningsnivån sjunkit. 2011–2021 minskade antalet doktorander inom Life Science vid svenska lärosäten, men trenden gäller även för andra forskningsområden. Mellan 2014 och 2021 minskad antalet män med 15,1 procent inom Life Science-relevanta forskningsämnesområden och antalet kvinnor minskade med 5,5 procent inom Life Science.