Effektivare behandling av folksjukdomar ett sätt att minska effekterna av kommande pandemier

I slutet av 2021 lanserade EU-kommissionen sitt initiativ "Healthier Together" för att hjälpa EU-länderna att utveckla och implementera effektiva program och åtgärder för att minska bördan av breda folksjukdomar. Fem utpekade områden inom programmet är hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, kroniska luftvägssjukdomar, mental hälsa och neurologiska störningar.

Vanligaste dödsorsaken

Hjärt-kärlsjukdom är ett samlingsnamn för alla sjukdomstillstånd där hjärtats eller blodkärlens funktion är nedsatt. Det handlar bland annat om hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärtsvikt, hjärtklaffsjukdomar och stroke. Tillsammans utgör dessa den vanligaste dödsorsaken i Sverige och även om antalet drabbade av hjärtinfarkt ökar med stigande ålder visar Socialstyrelsens data att över 20 procent av de som för första gången drabbades av en hjärtinfarkt eller en stroke är yngre än 65 år.

Hårt drabbade av pandemin

Rapporten från Efpia analyserar pandemins inverkan på de sextio miljoner patienter med hjärt-kärlsjukdom som finns i Europa och innehåller ett antal förslag baserade på att hjärt-kärlsjuka personer både drabbades i högre grad och avled i högre grad av covid än andra patientgrupper under pandemin.

Många fall av hjärt-kärlsjukdom kan förebyggas genom förändring av livsstilsfaktorer men också genom mer förebyggande och tidigt insatt behandling, tidigare diagnos, effektiv sekundärprevention och uppföljning av personer som redan drabbats. Efpia vill att rapporten ska stimulera till en diskussion bland beslutsfattare, vårdgivare och patientföreträdare om hur sjukvårdssystem kan stärkas efter pandemin men också specifikt för hur vården av patienter med hjärt-kärlsjukdom kan utvecklas.

Relevant även för Sverige

Dag Larsson, senior sakkunnig på Lif kommenterar Efpias förslag på åtgärder.

Ser vi samma problem i Sverige som man identifierat på Europanivå?

– Mycket talar för att de utmaningar som man identifierat i förslaget är liknande i Sverige och mot bakgrund ifrån de hälsodata och kvalitetsregisterdata som finns inom hjärt-kärlområdet har hälso- och sjukvården ett bra underlag för en analys av läget. Frågan i svensk sjukvård blir därför hur vi förmår omsätta detta till effektivt utvecklingsarbete.

Rapporten menar att de som redan drabbats av en folksjukdom alltid kommer att drabbas hårdare av en pandemi och att vi nu har chansen att stärka hälso- och sjukvården inför kommande pandemier och föreslår därför att framtagandet av nationella planer för hjärt-kärlsjukdom bör ingå i EU kommissionens initiativ ”Healthier Together 2022”. Håller Lif med om det?

– Ja, hjärt-kärlsjukdom visade sig vara en riskfaktor för att drabbas av svårare covid-sjukdom. Dessutom är hjärt-kärlsjukdom också vanligare ju äldre man blir och det innebär också att det är vanligare att man har ytterligare annan kronisk sjukdom. Dessa faktorer tillsammans innebär att en pandemi slår hårdare mot en skörare del av befolkning. 

Efpia vill också se mer ”Public private partnership” och en närmare samverkan mellan politik, hälso- och sjukvårdssystemet samt industrin. Hur skulle det kunna se ut rent praktiskt?

– Liksom vid annat innovationsarbete som syftar till att utveckla hälso- och sjukvården behöver olika intressenter samverka. Det finns ett flertal exempel på hur läkemedel har lett till att vården organiserats på annat sätt och där företagen fungerat som ”förändringsagenter” varefter hälso- och sjukvården kan ta vid för en bredare implementering. Politiken har en viktig roll i att öppna upp för olika typer av utvecklingsarbete.

Hur arbetar Lif med de större folksjukdomarna, vilka frågor är viktigast för att minska insjuknandet men också förbättra överlevnaden i hjärt-kärlsjukdom?

– Våra medlemsföretag verkar inom en bredd av interventioner i olika delar av sjukdomsförloppen och det finns ingen motsättning mellan förebyggande och behandlande insatser. Delar av sjukdomspanoramat går att förebygga, men inte all sjukdom. Tidig upptäckt innebär oftast ökad möjlighet till bättre utfall genom att effektivt behandling sätts in. Samtidigt behöver patienter med svår sjukdom också tillgång till nya behandlingar. Lif är med andra ord engagerad i båda perspektiven.

Healthier Together Initiative 2022 – Input from the EFPIA CVD Network