Myndigheternas förslag stärker tillgången till äldre antibiotika

I och med att bakterier i allt snabbare takt blir resistenta är risken stor att vi inom de närmaste decennierna förlorar möjligheten att behandla infektioner och bedriva annan nödvändig vård. Att bevara tillgången till äldre antibiotika är nödvändigt för att bromsa den skenande antibiotikaresistensen. Med ett brett sortiment kan svensk sjukvård behandla infektioner på optimalt sätt och samtidigt hålla nere resistensutvecklingen.

Äldre antibiotika riskerar att försvinna från marknaden

Men tillgången till äldre antibiotika måste säkras. Fler produktgrupper inom antibiotika har en relativt låg försäljning idag jämfört med för tio år sedan, vilket ökar risken för att företagen ska plocka bort dem från den svenska marknaden. Det visar en kartläggning av tillgången till äldre antibiotikapreparat i Sverige som Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och TLV har gjort på uppdrag av regeringen. I en slutrapport konstaterar de att de ekonomiska incitamenten för att läkemedelsföretag ska tillhandahålla äldre antibiotika behöver ses över. Det måste bli enklare och mindre kostsamt att behålla produkter på marknaden och därmed förebygga att de försvinner från Sverige, skriver de i en presskommentar.

Det behövs en ny finansieringsmodell för antibiotika

Grundproblemet är att de vanliga finansieringsmodellerna på läkemedelsmarknaden inte fungerar. Antibiotika måste användas så sparsamt som möjligt för att hålla nere resistensutvecklingen, vilket krockar med företagens krav på lönsamhet eftersom finansieringsmodellen bygger på ersättning per försåld dos.

Myndigheterna föreslår nu en rad åtgärder:

• Takpriserna ska kunna höjas över nuvarande nivå för vissa förpackningsstorleksgrupper inom periodens vara-systemet och det bör vara möjligt att göra undantag under vissa förhållanden för vissa typer av läkemedel vid beslut om pris och subvention.
• En fördjupad utredning och pilottestning av en ny ersättningsmodell där läkemedelsföretag får en fast årlig ersättning för att tillhandahålla ett buffertlager av identifierade antibiotikaprodukter.
• Årsavgiften för antibiotika bör tas bort och möjligheten till gemensamma förpackningar i de nordiska länderna utredas vidare.

Ersättningen för antibiotika kan inte bygga på försäljning

Lifs antibiotikaexpert Bengt Mattson är positiv de föreslagna åtgärderna för att stärka de ekonomiska incitamenten och lyfter särskilt rekommendationen om en ny ersättningsmodell.

– Dagens ersättningsmodeller försvårar arbetet mot antibiotikaresistens. Eftersom vi måste se till att användningen av produkterna är så restriktiv som möjligt kan priset inte kopplas till försäljningen, den måste istället bygga på värdet av att ett företag tillhandahåller kliniskt värdefulla antibiotika på marknaden. När myndigheterna tittar på en ny modell med garanterad fast årlig ersättning hoppas vi att de utgår från ett sådant upplägg och hittar en värderingsmetod för det.

För billiga produkter driver på användningen av antibiotika

Möjligheten att höja takpriser på antibiotika i periodens vara-systemet är också relevant. Med alltför billiga produkter riskerar tröskeln för att förskriva dem bli så låg att det hindrar den restriktiva användning som är så nödvändig.

– Ett lågt pris på bredspektrum-antibiotika kan också skapa incitament för sjukvården att avstå från använda nya förbättrade diagnostiska test för att kunna förskriva ett smalspektrum-antibiotika istället eftersom det blir dyrare, säger Bengt Mattson. Vi måste använda rätt antibiotika för rätt infektion. Bredspektrum-antibiotika har effekt på många olika bakterier och leder därför till att fler bakterier riskerar att bli resistenta snabbare.  Att främja smalspektrum-behandlingar är en viktig åtgärd och kan vi styra användningen dit med ekonomiska medel är det positivt.

Läs Lifs handlingsplan mot antibiotikaresistens