X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Stabila priser på läkemedelsmarknaden

17 oktober

Trots de senaste årens kriser var den svenska läkemedelsmarknaden stabil under förra året, både sett till prisutveckling och till upprätthållen försörjning. Det visar Lifs statistik för 2021.

De senaste åren har präglats av kriser. Covid-19-pandemin i början av 2020 följdes av nästa kris – Rysslands invasion av Ukraina. Kriser och den osäkerhet de skapar återspeglas i ekonomin: prisökningar på råvaror, brist på material och störningar i leverantörskedjor driver på inflationen.

Stabila priser i Sverige

Men trots den senaste tidens kriser är läkemedelsmarknaden stabil; både i form av prisutvecklingen och en upprätthållen läkemedelsförsörjning. I Sverige har vi ett system för prissättning av läkemedel som subventioneras av samhället, där priserna på receptbelagda läkemedel är reglerad. Det medför att läkemedelspriserna inte följer ökningstakten för priserna för andra varor och tjänster.

Ett fastställt pris på ett läkemedel som ingår i förmånssystemet kan helt enkelt inte ändras med mindre än att företaget ansöker om en prishöjning hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Sådana prisansökningar beviljas endast i undantagsfall om det exempelvis finns stor risk för att läkemedlet annars tas bort från marknaden. Mellan år 2019 och 2021 inkom 43 ansökningar om prishöjningar till TLV, av dessa beviljades prisökning på 32 läkemedel. För perspektiv fattar TLV årligen cirka 100 beslut om helt nya läkemedel, och varje månad cirka 1 500 beslut om pris för periodens vara.

Jämfört med prisutvecklingen för andra varor är prisökningstakten för läkemedel låg. Förra året låg prisindex för läkemedel på 144,8 (Index 1980 = 100), vilket kan jämföras med att konsumentprisindex för samma år var 343,2. Det innebär att priserna på läkemedel skulle ha varit mer än dubbelt så höga om läkemedel följt den generella prisökningen i samhället.

lakemedelsprisindex-aup-och-konsumentprisindex-kpi.png

Ökad försäljning

Trots att läkemedelsprisindex inte följt konsumentprisindex så har läkemedelsföretagens totala försäljning ökat med en genomsnittlig ökningstakt på 6,3 % under de senaste 10 åren. Det förklaras av att vi svenskar blir fler och äldre samt att fler sjukdomstillstånd kan behandlas. Under 2021 sågs en total marknadstillväxt på cirka 2 %, där ökade försäljningsvolymer stod för cirka +3 %, prisutvecklingen bidrog negativt med cirka 2 % och nya läkemedel och förändrade behandlingsmönster bidrog positivt med 1 %. Jämfört med tidigare år är det lågt, vilket troligen förklaras av olika faktorer kopplade till covid-19-pandemin.

lakemedelsforsaljningen-i-sverige-2000-2021.png

Priser på generika bland de lägsta i Europa

För läkemedel med generisk konkurrens (läkemedel som ingår i periodens vara-systemet) har Sverige de lägsta läkemedelspriserna inom EU, enligt TLV:s internationella prisjämförelse av läkemedel 2021. I Sverige är 67 % av den totala försäljningsvolymen generika, men det motsvarar endast 23 % av kostnaderna. Det kan grovt översättas till att två av tre läkemedel som används är generika.

För läkemedel utan generisk konkurrens (originalläkemedel) har Sverige de sjätte lägsta priserna. De första åren på marknaden ligger de svenska priserna strax under det europeiska genomsnittet i TLV:s prisjämförelserapport. För lite äldre läkemedel som varit fem–femton år på marknaden ligger de svenska priserna något över Europagenomsnittet. Detta innebär inte att de svenska priserna stiger med åren, utan snarare att många andra länder har mekanismer för att sänka priserna medan svenska priser ofta är mer oförändrade under patenttiden. I Sverige utgör originalläkemedel 18 % av volymen och 64 % av kostnaderna för läkemedel.

Det visar på att det system vi har i Sverige med periodens vara är mycket effektivt och ger besparingar som kan användas till att finansiera nya läkemedel.

Fördelar med värdebaserad prissättning

I Sverige används värdebaserad prissättning där priset baseras på det värde som ett läkemedel tillför i stället för att till exempel basera prissättningen på andra länders priser (så kallad referensprissättning). Det leder till att priserna är högre för nya läkemedel som tillför ett högre värde. Värdebaserad prissättning skapar incitament för läkemedelsföretag att ta fram nya läkemedel med ett högt värde samt säkerställer att samhället inte betalar mer än vad en ny behandling tillför.

andel-av-totala-forsaljningsvardet-och-forsaljningsvolymen-uppdelat-pa-kategori.png

Lif presenterar omfattande läkemedelsstatistik

Statistik är ett värdefullt verktyg för att följa utvecklingen över tid. Lif publicerar årliga sammanställningar som beskriver olika aspekter av hälso- och sjukvården och läkemedelsmarknaden i Sverige och internationellt.

Besök vår statistiksida för en sammanställning över läkemedelsmarknaden för år 2021.

 

 

Foto på kontaktpersonen
Amy Havenäng Trainee