X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Användning och försäljning av läkemedel 2021 – en översikt

10 januari
Apotekare på apotek

Karolina Antonov, analyschef på Lif, och trainee Amy Havenäng har tagit fram en översikt av utvecklingen på den svenska läkemedelsmarknaden där de analyserar faktorer som påverkat utvecklingen under 2021 och faktorer som väntas fortsätta få konsekvenser under 2022.

Amy Havenäng är utbildad apotekare och började sin traineeperiod på Lif 2021. Hon är nu i slutet av regulatory-blocket på traineeprogrammet, det första av totalt tre block. Analyser av läkemedelsstatistik kommer att vara en återkommande arbetsuppgift under tiden på Lif.

Vad förvånade dig under arbetet med analysen?

– På Lif följer vi kontinuerligt läkemedelsmarknaden genom att analysera läkemedelsstatistik månadsvis och de förändringar som sker är sällan plötsliga eller förvånande. Det mest ”förvånande” som har påverkat marknaden i närtid är hamstringen av läkemedel i mars 2020, även om det var en delvis förutsägbar konsekvens av utbrottet av covid-19. Det är den typen av särskilda situationer som krävs för att det ska ske någon större förändring av läkemedelsmarknaden.  

Vad mer under 2021 kan beskrivas som ”coronaeffekter”?

– Under 2021 har förvånansvärt lite i läkemedelsstatistiken blivit påverkat av pandemin. De största effekterna sågs som sagt under 2020 då folk hamstrade läkemedel i början av året. Det ledde i sin tur till att regeringen införde en begränsning som innebär att apotek inte får lämna ut en större mängd läkemedel än den mängd som en patient behöver under en tremånadersperiod. En reglering som upphör att gälla 18 januari 2022.

– Läkemedelsbranschen har i stor utsträckning ställt om och prioriterat att forska fram och utveckla nya vacciner mot covid-19. Detta återspeglas dock inte i den svenska läkemedelsstatistiken då vaccinen köps in EU-gemensamt. Nu är nya antivirala läkemedel och annan covid-19 behandling på ingång och det återstår att se i vilken utsträckning de kommer att påverka läkemedelsmarknaden. Vad som annars har påverkat läkemedelsmarknaden är omfördelning inom hälso- och sjukvården, där vård som kan anstå har fått skjutas upp, men vi ser ingen tydlig effekt av detta i analysen av läkemedelsstatistiken.  

Under några år har det varit få större patentutgångar men ni skriver i er analys att det kan förväntas kostnadsdämpande effekter framöver då flera av de läkemedel som har störst försäljning idag förväntas få generisk konkurrens. Kan du ge något exempel på ett sådant läkemedel?

– Bland annat så löper patent på cancerläkemedlet Revlimid ut under 2022 och det var under 2021 det läkemedel som hade den 5e högsta försäljningen i Sverige. Här kan man förvänta sig en kostnadsdämpande effekt när generisk konkurrens uppstår efter patentutgång.

Ni har gått igenom den statistik som är tillgänglig. Finns det någon ytterligare statistik ni vill se tillhandahållen under 2022 för att kunna göra fler och bättre analyser?

– Att avancerade terapier, till exempel behandling med CAR-T, inte ingår i dagens statistik är en allvarlig brist. Läkemedelsmarknaden står under förändring. Vi kommer att se mer användning av så kallad precisionsmedicin och det finns ett stort behov av att fånga in användning och försäljning i läkemedelsstatistiken. Vår förhoppning är att redovisningen av utredningen Ändamålsenligt utlämnande av läkemedelsstatistik (SOU 2021:01) under 2022 kan leda till att läkemedelsstatistiken i framtiden kan bättre anpassas till läkemedelsmarknadens utveckling.

Läs analysen i Läkemedelsmarknaden

 

Foto på kontaktpersonen
Amy Havenäng Trainee