Precisionsmedicin – dags för en konkret plan för införande

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vård- och omsorgsanalys) har haft i uppdrag att analysera hur utvecklingen av precisionsmedicin har påverkat och kommer att påverka hälso- och sjukvården. Rapporten, Genvägen till ökad precision, som nyligen publicerats är en framåtblickande analys av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården avseende de möjligheter och utmaningar som måste adresseras för att Life Science-strategins målsättning om att Sverige ska vara en ledande nation i implementeringen av precisionsmedicin ska kunna nås.

Redan idag är det möjligt att med hjälp av gensekvensering diagnostisera ett antal olika sjukdomar, vilket innebär att patienter med till exempel vissa cancerformer och sällsynta hälsotillstånd snabbare kan få en korrekt diagnos och därmed erbjudas en mer anpassad och effektivare behandling. Andra patienter som står på tur för att få tillgång till precisionsmedicin är individer med olika infektionssjukdomar och i förlängningen också individer med komplexa autoimmuna sjukdomar.

Anders Blanck, Lifs vd, tycker att mycket i myndighetens rapport stämmer överens med den lägesbild av implementeringen av precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård som ges i en rapport som Lif presenterat i dagarna.

– Det finns bred samsyn mellan alla intressenter om att patienter i Sverige ska ha tillgång till en modern hälso- och sjukvård, och det innebär att mer avancerad diagnostik och en i högre grad individanpassad behandling ska kunna erbjudas patienter inom ramen för det som vi idag definierar som precisionsmedicin.

Myndigheten har i sin rapport snävat in området precisionsmedicin genom en avgränsning till framför allt gensekvensering, avancerade terapier (ATMP) och vätskebaserade biopsier.  

– Ur ett Life Science-perspektiv är det dock viktigt att se precisionsmedicin ur ett bredare perspektiv och som en konceptuell modell för hur framtidens hälso- och sjukvård kommer att bedrivas och organiseras.

Anders Blanck tycker att implementering av precisionsmedicin i sig innebär en naturlig modernisering av hälso- och sjukvården, men det är en utveckling som kräver nationell samordning och samverkan också med Life Science-företagen och akademin om den ska lyckas.

– Tyvärr konstaterar Vård- och omsorgsanalys i sin rapport - liksom vi i vår - att vi har många utmaningar kvar att hantera innan vi kan erbjuda patienter i hela hälso- och sjukvården precisionsmedicin på ett ordnat, jämlikt och kostnadseffektivt sätt.

Tillgång till hälsodata en förutsättning

Vård- och omsorgsanalys ger i sin rapport ett antal rekommendationer och de pekar särskilt ut att tillgången till hälsodata och vävnadsprover måste säkerställas. Lifs Life Science-expert Frida Lundmark, som är sammankallande i Samverkansgruppen Hälsa och Life Sciences arbetsgrupp för precisionsmedicin, vill också prioritera insatser för att möjliggöra ökad tillgänglighet till hälsodata.

– Vi delar uppfattningen att regeringen bör säkerställa att en nationellt sammanhållen infrastruktur för hälsodata utvecklas. Vi vill också att hälsodata i ännu större utsträckning ska tillgängliggöras också för forskning och innovation, och det gärna genom en så kallad ”one stop shop” som kan hantera hela processen från ax till limpa. Tillgång till hälsodata är en förutsättning för såväl utveckling som implementering av precisionsmedicin och de övriga nordiska länderna har etablerat olika typer av ”one stop shop-lösningar”, så här behöver vi säkerställa att Sverige får motsvarande struktur på plats.

Vård- och omsorgsanalys lyfter också regionernas ansvar för att utveckla administrativa och tekniska förutsättningar i de regionala vårdinformationsmiljöerna så att hälsodata också kan delas nationellt på ett mer ändamålsenligt sätt samt säkerställa att data kan rapporteras till nationella register på ett effektivt sätt.

Dags för nationell strategi och konkret plan för införandet

Vård- och omsorgsanalys vill att regeringen ska ta initiativ till att, i samverkan med regionerna, ta fram en nationellt sammanhållen strategi och en konkret plan för införandet och utvecklingen av precisionsmedicin. De vill också se att patientföreträdare och andra intressenter ska delta i arbetet med att ta fram den nationella strategin.

 – I Samverkansgruppens arbetsgrupp planerar vi nu att ta fram en nationell färdplan för precisionsmedicin i samverkan mellan stat, regioner, patientorganisationer, företag och akademi. Som vi ser det är denna samverkan helt nödvändig för att vi ska lyckas med en fullskalig implementering av precisionsmedicin och en modernisering av hälso- och sjukvården, säger Anders Blanck.

För att stötta regionernas nationella samordning vill Vård- och omsorgsanalys att Genomic Medicine Sweden (GMS) blir en permanent organisation.

– Lif har också i flera sammanhang lyft att det är dags att ge GMS såväl långsiktiga organisatoriska som finansiella förutsättningar att fungera som en nationell infrastruktur för implementering av precisionsmedicin i Sverige. De har visat goda resultat och att permanenta en fungerande struktur är ett sätt att visa på att man menar allvar med satsningen på precisionsmedicin.

Frida Lundmark hoppas att regeringen nu visar handlingskraft och genomför de förslag som såväl myndigheter som hälso- och sjukvården samt företag och akademi ser måste till för att visionerna ska bli verklighet.

– Vi har många delar på plats men vi måste våga både prioritera och öka takten om vi ska nå målsättningen i regeringens Life Science-strategi om att Sverige ska vara ett föregångsland i implementeringen av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården och att patienterna ska få tillgång till ny diagnostik och nya innovativa behandlingar, säger Frida Lundmark.

Genvägen till ökad precision. En framåtblickande analys av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården.

Förutsättningar för precisionsmedicin i Sverige – en lägesrapport