X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Funderingar kring miljö och läkemedel under EU:s gröna vecka

28 maj
Bild på Bengt Mattson

Idag är cirkulär ekonomi fundamentalt för att minska avfall och föroreningar från sjukvårdssektorn i stort och från läkemedelsföretagen. Men klimatfrågan måste vävas in i cirkulariteten. Annars finns risken att det man vinner på gungorna förloras på karusellerna och vi missar Parisavtalets mål. Under EU:s gröna vecka står miljömässig hållbarhet i fokus för hållbarhetsexperten Bengt Mattsons krönika.

Mina tidigare hållbarhetskrönikor har alla tagit upp Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Min ambition har varit att visa att det inte bara är målet om god hälsa och välbefinnande som är kopplat till hälso- och sjukvårdssektorn och till läkemedlens värdekedja. Även många av de andra 17 målen har en direkt eller indirekt anknytning.

Alla de tre klassiska perspektiven på hållbar utveckling – miljö, socialt, finansiellt – behöver finnas med i alla organisationers strategier och planer, från framtagandet till genomförandet och uppföljningen.

Men med anledning av att EU Green Week går av stapeln (eller möjligtvis gick av stapeln, beroende på när du läser detta) under vecka 22 tänkte jag i denna krönika fördjupa mig i miljömässig hållbarhet.

Föroreningar påverkar alla, skriver man på EU-kommissionens webbsida om EU Green Week, ”genom luften vi andas, vattnet vi dricker eller marken där vi odlar vår mat” och det är ”den största miljörelaterade orsaken till både förtida dödsfall och ett antal fysiska och psykiska sjukdomar”. Man skriver också att föroreningar kan förhindras, och EU arbetar med frågan. Bland annat har man formulerat en nollföroreningsambition och tagit fram en handlingsplan för att realisera den.

Hållbar återvinning?

Låt mig ta de orden – föroreningar påverkar alla och föroreningar kan förhindras – som utgångspunkt för några funderingar gällande miljö och läkemedel.

När jag började min anställning inom läkemedelsindustrin i mitten av 90-talet var förpackningar, och främst avfallet de genererade, en dominerande miljöfråga för sektorn. Det passade såklart en ung polymerkemist med stort intresse för plast- och gummimaterial. Hur kunde innovativa förpackningslösningar säkerställa att läkemedlet behöll sin kvalitet fram till användning och samtidigt bidra till en både enklare och säkrare hantering av produkten? Förpackningarna skulle inte heller generera ”onödigt avfall”, och avfallet de orsakade skulle förhoppningsvis kunna recirkuleras på något sätt.

Vi genomförde en studie tillsammans med ett antal sjukhus i Sverige, där vi samlade upp plastavfall från flera sjukhusavdelningar. Hälso- och sjukvårdspersonalen fick instruktioner om att sortera olika materialslag i olika fraktioner för att underlätta recirkuleringen. Plastavfallet blev råvara till blomkrukor, som i flera fall kom tillbaka till avdelningarna fyllda med blommor. En intressant studie som påvisade utmaningarna när det gäller att få fram rena avfallsfraktioner (det värsta exemplet var att det i en av säckarna ämnat för rent plastavfall låg en blodig operationsduk …). Men det visade också att det, trots vissa hinder, gick att återvinna plastavfallet.

Viktigt att påtala är att vi inte gjorde någon djup analys av energiåtgång i insamlingen och transporteringen av avfallet, och inte heller någon fullständig ekonomisk uppföljning. Var det ur ett bredare, långsiktigt perspektiv – vad gäller total energiåtgång, finansiella kostnader, eventuella risker med smittförande avfall som felsorterats och så vidare – rätt väg att gå? I ärlighetens namn tror jag inte det, baserat på bland annat aktörernas medvetenhet på den tiden samt material- och distributionsflödena.

Läkemedelsförpackningar i den cirkulära ekonomin

Men mycket har förändrats sedan dess. Idag är begreppet cirkulär ekonomi fundamentalt för arbetet med att minska avfall och föroreningar från produkter. Det flöde som jag beskrev ovan där förpackningsavfall från hälso- och sjukvården förvandlades till blomkrukor är ju i sig inget perfekt exempel på cirkularitet; många av blomkrukorna hamnade nog efter ett tag som icke-återvinningsbart avfall i en förbränningsanläggning. Det är inte förrän man lyckas snurra materialet i ”flera varv” under hela livscykeln som vi närmar oss en cirkulär ekonomi, så användarfasen är minst lika avgörande som tillverkningsprocesserna.

Men för att möjliggöra korrekt användning och en återanvändning eller recirkulering behöver man bygga in cirkularitet från början i produktutvecklingen. Och man måste i det arbetet balansera kraven som kommer från cirkulär ekonomi med de som ställs på läkemedlet och läkemedelsförpackningen. Vi får såklart aldrig äventyra produktens kvalitet och därmed patientsäkerheten, vilket bland annat betyder att man använder ny råvara och inte recirkulerat material för de delar av läkemedelsförpackningen som är i direktkontakt med själva produkten.

Cirkulariteten får inte slå mot klimatet

Jag vill också, som kort berördes inledningsvis i stycket ovan, påtala vikten av att väga in klimatfrågan i alla beslut som rör cirkulär ekonomi. Annars finns risken att det man ”vinner på gungorna förloras på karusellerna”. Ökad energiåtgång – och framför allt i de fall energin kommer från icke-förnybara energikällor – orsakad av processteg i återvinningsflödet utgör ju i sig ett föroreningsproblem. Ska världen ha en chans att klara 1,5-grads-målet som stipuleras i Parisavtalet, är klimatarbetet mycket högprioriterat. Och detta märks tydligt inom läkemedelsindustrin liksom inom många andra sektorer.

Det är inte utan stolthet jag ser fler och fler av Lifs medlemsföretag komma med mycket ambitiösa klimatåtaganden som dessutom stöds av omfattande och tydliga planer. Som det ser ut idag är det sannolikt att flera av dem uppnår klimatneutralitet långt före EU och dess medlemsstater. Förhoppningsvis kan företagens ambitiösa arbete smitta av sig på övriga delar av läkemedlens värdekedja så att kedjan i sin helhet blir klimatneutral inom tidsramen för Parisavtalets mål.

Gröna given ska eliminera miljöföroreningarna

Föroreningar – vad de nu än må utgöras av – är en potentiell hälsorisk vilket EU-kommissionen mycket riktigt påtalar i anslutning till EU:s gröna vecka.
Alla vi som jobbar i någon del av läkemedlens värdekedja har ett stort ansvar att förebygga föroreningar så långt det bara är möjligt. För de kan ju förhindras.

Den nollföroreningsambition (”Zero Pollution Strategy”) som jag nämnde tidigare är en kraftfull åtgärd som ingår i The European Green Deal (gröna given), EU:s tillväxtstrategi som siktar på en hållbar omställning. Om ni inte redan har fördjupat er i den så rekommenderar jag er att ta chansen under gröna veckan. Där klargörs det att Europa måste motverka klimatförändringarna och miljöförstöringen genom att ställa om till en både hållbar och konkurrenskraftig ekonomi. Tre mål är uppsatta:

  • det ska inte finnas några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050
  • den ekonomiska tillväxten ska frikopplas från resursförbrukning
  • inga människor eller platser ska lämnas utanför.

Det är viktiga målsättningar som jag är säker på att vi alla inom hälso- och sjukvårdssektorn är beredda att bidra till. ”Gröna läkemedel” och användningen av dem är en del av det arbetet.

Kanske är en del av er som har läst den här krönikan något överraskade över att jag inte har nämnt förekomsten av läkemedelssubstanser i miljön – från patientutsöndring, felaktig hantering av överblivna läkemedel eller oacceptabla utsläpp vid tillverkningen. Men lugn, bara lugn: jag återkommer till det i en senare krönika. För visst är det ytterligare en aspekt av ett ”grönt läkemedel”.

Hållbarhetsmålen i krönikan

Mål 3: God hälsa och välbefinnande

Mål 7: Hållbar energi 

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion 

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna 


Läs om EU Green Week på EU-kommissionens sajt 

Läs om The European Green Deal

 

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4