I den svenska nationella Life Science-strategin lyfts utvecklingen av precisionsmedicin och vikten av att svenska patienter får tillgång till de möjligheter som ny teknik och ny kunskap skapar. Hur det går med införandet av precisionsmedicin i den svenska hälso- och sjukvården och vilka utmaningar som kvarstår är temat för Vårdens Viktiga Vägval i april.
Vårdens Viktiga Vägval är mötesplatsen där företrädare för regioner, myndigheter, näringsliv, patientorganisationer och andra berörda aktörer ska kunna diskutera och debattera viktiga vägval för svensk hälso- och sjukvård
Rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt är en vanlig beskrivning av precisionsmedicin. En annan beskrivning är att nya diagnostiska metoder, till exempel genetisk analys och nya avbildningstekniker, ger helt nya möjligheter att bättre utforma behandling av en sjukdom, på individnivå eller för delar av befolkningen. Men det är också en typ av vård som kräver nya sätt att arbeta och tillgång till stora mängder data.
I samtalet om precisionsmedicin deltar Lifs vd Anders Blanck.
– Sverige ligger långt framme inom precisionsmedicin, vi är till exempel ett av de första länderna i världen som i vården inför helgenomsekvensering för alla akuta leukemier och för all barncancer. Vi har också pilotstudier som gjort det möjligt att skräddarsy behandlingar för personer med bland annat medfödda immunbrister och ämnesomsättningssjukdomar.
Men om vi tittar internationellt finns det flera andra länder som ekonomiskt satsar betydligt mer på precisionsmedicin.
– Danmark och Frankrike är bland de länder som storsatsar ekonomiskt. Men vi ser också att Storbritannien, som efter Brexit förstärker sina satsningar inom Life Science, i sin Life Science Industrial Strategy pekar ut genomik och dess betydelse för diagnos, precisionsbehandling och, inte minst, förbättrade möjligheter till prevention, säger Anders Blanck
Att kunna dela och koppla samman olika typer av hälsodata, både genetisk och medicinsk information, är en förutsättning för att kunna utveckla precisionsmedicin. Frida Lundmark, Lifs expert inom Life Science, tycker att just utvecklingen av användande och tillgängliggörande av hälsodata är det område där Sverige behöver ta ett krafttag för att kunna realisera visionen om att patienter i Sverige ska ha tillgång till precisionsmedicin när förutsättningarna finns.
– Hälsodata finns idag på många olika ställen, i journaler, biobanksregister, kvalitetsregister samt i form av genetiska data men också patienternas egenrapporterade data. Dessa datakällor behöver vi kunna koppla ihop nationellt – så att vi kan dela data mellan kliniker och över regiongränser. De forskande läkemedelsföretagen måste också kunna samverka med hälso- och sjukvården samt universitet och högskolor så att hälsodata blir en del i forskningen för att få fram nya läkemedel och behandlingar.
Frida Lundmark tror att det stora intresset för precisionsmedicin, både nationellt och internationellt, också kan bero på vårdens ekonomiska utmaningar. Precisionsdiagnostik ger bättre möjlighet till tidig upptäckt av sjukdom och därmed ökade förutsättningar för preventiva åtgärder. Om man tidigt kan identifiera personer i riskgrupper för att utveckla sjukdomar kan man kanske till och med förhindra att sjukdom utvecklas. Något som i sin tur kan frigöra medel för att implementera precisionsmedicin.
– Genom att möjliggöra en mer precis diagnos tidigt och därmed ge tillgång till rätt behandling från början kan resurser sparas för samhället och bidra till minskad ohälsa och kortare och färre sjukskrivningar. För patienten kan det innebära en mer effektiv behandling med färre biverkningar och snabbare återhämtning. Vi kan helt enkelt använda våra gemensamma resurser på ett mycket bättre sätt både ur ett individ- och samhällsperspektiv.
Deltar i samtalet om hur svensk hälso- och sjukvård ska ställa om för att kunna erbjuda precisionsmedicin gör:
Datum: 22 april, 2021
Tid: 12.00-13.00
Plats: Digitalt