E-hälsolösningar ska utgå från ett konkret problem i patientresan

Josefine Envall är digital innovation manager på Novartis. I sin yrkesroll ansvarar hon bland annat för företagets innovationshub Biome som arbetar med att ta fram digitala lösningar som hjälper vården och patienterna, alltid med utgångspunkt i konkreta behov.

– Allt vi ger oss in i vad gäller digital innovation bör vara knutet till ett faktiskt problem i patientresan som är verifierat av både vården och patienterna. Utifrån det börjar vi sedan söka en digital lösning och utveckla den tillsammans med den bästa samarbetspartnern vi kan hitta. I slutändan implementerar vi den tillsammans med exempelvis en region eller ett sjukhus.

Ett exempel är samarbetet med företaget Medituner, och en vidareutveckling av användningen av den digitala lösningen AsthmaTuner även för patienter med svår astma.

– Som astmatiker varierar besvären och behovet av behandling, berättar Josefine Envall. Under till exempel pollensäsongen eller vid förkylning kan astman försämras. Det kan vara svårt att komma till i vården och göra ett spirometertest så ofta som man skulle behöva. AsthmaTuner är en spirometer som patienterna kan använda hemma för att mäta sin lungfunktion och via en app i mobilen få individanpassade instruktioner för att optimera sin behandling.

Redan idag erbjuder kliniker i flera regioner AsthmaTuner till patienter med mild till måttlig astma men behovet finns också hos patienter med svårare astma. Efter att den digitala plattformen vidareutvecklas för att omfatta även den patientgruppen kommer den utvärderas tillsammans med lungspecialister på några kliniker. ”Den här typen av samarbeten ser jag att vi kommer driva ganska mycket framöver.”

Fördelarna med digitaliseringen av sjukvården

Josefine Envall beskriver e-hälsa som användandet av digitala verktyg som hjälper vården och patienterna och digitalt informationsutbyte för att uppnå och bibehålla hälsa. Och om hon kort ska sammanfatta den största möjligheten med digitaliseringen är det rätt medicin till rätt patient vid rätt tidpunkt.

– Egentligen är det samma fördelar för oss som för patienterna och sjukvården. Möjligheterna som digitaliseringen skapar inom vården handlar just om att ge patienterna snabbare tillgång till vård och de läkemedel som krävs för att behandla sjukdomen, och sedan en noggrann uppföljning för att utvärdera om behandlingen har önskad effekt eller ej. Om man ska lyfta fram de största vinningarna med digitaliseringen av sjukvården är det detta.

Digitaliseringen har också betydelse för tillgängligheten i sjukvården. Även om covid-19-pandemin inneburit att fler snabbare tagit till sig de digitala möjligheterna är dagens system fortfarande väldigt analogt. Det bygger på fysisk kontakt mellan läkare och patient, och innebär ofta väntetider, kösystem, ibland långa perioder mellan besöken och att patienterna inte monitoreras.

Josefine Envall ser dessutom att den digitala utvecklingens motor är väldigt patientdriven. Det finns en helt ny typ av förväntningar på sjukvården.

– Många patienter drar nog paralleller till andra branscher, till exempel bankbranschen där allt är digitaliserat nu och man inte behöver besöka bankkontoret. Sådant gör att förväntningarna höjs även på vården.

Samarbete är vägen framåt för e-hälsa

Hur påverkar digitaliseringen då Novartis verksamhet när den alltmer breddas till att även omfatta e-hälsa? Utifrån sitt digitala innovationsperspektiv ser Josefine Envall en uppsjö möjliga lösningar där digitala verktyg kan användas för att förbättra resultatet av en läkemedelsbehandling genom att ge patienten stöd på olika sätt. Det handlar om allt från att säkerställa att läkemedlet tas som planerat till att följa symptom och upptäcka om en läkemedelsbehandling behöver justeras eller rent av inte är det optimala alternativet.

– Vi är också övertygade om att samarbeten är vägen framåt. Novartis vill ingå partnerskap kring olika tekniklösningar med bolag som är nischade på sin speciella del, samtidigt som vi fokuserar på vår kärnverksamhet som är att ta fram nya läkemedel. Så även om vi kanske inte alltid vill äga de digitala lösningarna är vi gärna med och utvecklar dem tillsammans med vården och patienterna eftersom det ger ett bättre resultat av våra läkemedel i slutändan.

Datasäkerheten – en förutsättning för digitalisering

När Josefine Envall ska lista de största hindren för implementering av digitaliseringen och genomslaget för digitaliserad vård och behandling nämner hon dels utmaningarna för en del patienter med att använda verktygen, dels att det inte är helt lätt att koppla ihop olika system.

– Ett hinder inom hälso- och sjukvården är att man hanterar mycket känslig persondata och det innebär ju långa ledtider eftersom det är viktigt att tillgodose datasäkerheten. När det gäller de olika systemens möjlighet att kommunicera med varandra finns det också hinder, speciellt för tredjepartslösningar. Om vi till exempel vill använda hemmonitorering som stöd vid en läkemedelsbehandling ska den kopplas ihop med patientjournalen och det är svårt idag. Det är viktigt att vi gemensamt fortsätter arbeta för att hitta lösningar som både tillgodoser datasäkerheten och behovet av nya effektiva digitala modeller. Om inte alla är beredda att jobba igenom denna fråga, finns annars risken att datasäkerhetsfrågorna blir en barriär för digitalisering inom hälso- och sjukvård.

– Så har vi en målgrupp som inte alltid kan eller vill använda sig av digitala verktyg – många patienter med kroniska sjukdomar är äldre. Vi har deltagit i projekt där man blivit positivt överraskad över äldre personer som tar till sig verktygen superbra och tycker att det är fantastiskt, men det finns också en ganska stor mängd patienter i den målgruppen som inte är intresserade av digitala lösningar. En del har inte tillgång till en smartphone och det är i sig ett hinder för dem.

Visionen: en helt behovsstyrd vård

Vinsterna med att ta utnyttja digitaliseringens möjligheter fullt ut inom hälso- och sjukvården och läkemedelsbranschen är flera. Josefine Envall säger att det bland annat skulle lösa den bristande tillgängligheten som hon ser som ett av de största problemen i dagens Vårdsverige.

– Om jag ska spana in i framtiden är min vision en tillgänglig vård som är baserad på patienternas och sjukvårdspersonalens faktiska behov. Även i vilken form vården sker, digitalt eller fysiskt, är helt behovsstyrt. Där jobbar man preventivt och använder digitala verktyg och flöden för att hitta patienter och hålla nere belastningen på vården.

– Det behövs också enhetliga digitala system inom hälso- och sjukvården som kan kommunicera med varandra. Först då får man en verklig möjlighet att fullt ut fånga upp sjukdomsförekomst tidigt hos riskgruppspatienter och alltså utveckla den preventiva delen som är superviktig Genom samkörningsmöjligheterna kommer man också kunna ställa diagnoser snabbare och föreslå rätt behandling och uppföljning. Mycket av det kommer att drivas via AI-applikationer – det är var jag tror i alla fall. Det vore fantastiskt om vi nådde dit, men det är en bit kvar.

Något som redan görs men som Josefine Envall tror kommer att öka i framtiden är att läkemedelsföretagen använder den data de får tillgång till via sina kliniska studier för att utveckla nya digitala lösningar.

Läkemedelsföretagen borde kunna ta fram gemensamma lösningar

Ett område där läkemedelsföretagen skulle kunna samverka sinsemellan och med hälso- och sjukvården för att förbättra behandlingsmöjligheterna för patienterna är informationsdelning.

– Informationsdelning är grundstenen för snabb och effektiv utveckling. På grund av sekretessen och datakänsligheten finns det vissa svårigheter inom läkemedelsbranschen – det finns mycket personuppgifter och företagen har naturligtvis också immateriella tillgångar. Därför skulle inte en total open source-lösning fungera, men det vore fantastiskt om företagen kunde komma längre och dela ännu mer data med varandra. Vi skulle till exempel kunna samverka i högre grad för att ta fram enhetliga system för olika sjukdomsgrupper så att vi kan erbjuda vården en enda gemensam lösning. Dels är det till fördel för patienterna som då bara behöver lära sig ett system oavsett läkemedelsbehandling, så länge det handlar om samma sjukdom, dels underlättar det för vården som vill slippa använda en mängd olika lösningar.

Josefine Envall poängterar att branschen också måste vara lyhörd för hälso- och sjukvårdens och patienternas behov och samarbeta med dem för att skynda på utvecklingen: ”Co-creation är ett sönderanvänt ord men vi tror det är den optimala vägen framåt för att hitta de bästa lösningarna, annars är risken att de inte kommer användas.”

Läkemedelsbranschen och Vision e-hälsa 2025

Regeringen och SKR driver Vision e-hälsa 2025, en satsning med målet att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. I visionen fastslår man att det är viktigt att alla aktörer samverkar för att realisera visionen. Frågan är hur läkemedelsbranschen kan bidra.

– Allt jag pratat om i intervjun är sådant som kommer bidra till att vi når visionen. Om vi kan bli bättre på att samverka med hälso- och sjukvården för att täcka in deras behov och lyfta in patienterna ännu mer i den delen, tror jag att vi kommer ganska långt. Inom läkemedelsindustrin finns redan rätt mycket samverkan men jag tror vi kan bli ännu bättre på det. Genom att gemensamt involvera sjukvården i de viktigaste frågorna kan vi stötta ambitionen.