Riksdagshearing om precisionsmedicin engagerade
Den 26 oktober arrangerade socialutskottet en öppen utfrågning om precisionsmedicin – vård och behandling skräddarsydd efter patientens egna förutsättningar och behov. Lifs vd Anders Blanck var en av deltagarna och höll ett anförande under en förmiddag som engagerade många.
Framstegen inom precisionsmedicin erbjuder nya möjligheter inom diagnostik, utredning, vård och behandling, bland annat vad gäller cancer och sällsynta sjukdomar. Socialutskottet ville under en öppen utfrågning få en lägesbild över vad som händer i Sverige på området, vilka utmaningar som finns och vad som behöver göras framöver för att fördelarna med precisionsmedicin ska kunna komma fler till del.
Bred talarlista
Socialutskottet hade bjudit in ett flertal talare som representerar olika delar av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Patientföreträdare var Maria Montefusco från Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Margareta Haag från Nätverket mot cancer. Regeringskansliet representerades av Maja Fjaestad, statssekreterare på Socialdepartementet och Jenni Nordborg, nationell samordnare och chef för Life Science-kontoret. Om de olika satsningar som pågår för att implementera precisionsmedicin i vården berättade Anna Martling, Karolinska Institutet och Region Stockholm; Claes Lundström, Linköpings universitet samt Richard Rosenquist Brandell, Genomic Medicine Sweden och Karolinska Institutet. Emma Spak, chef för sektionen för hälso- och sjukvård, presenterade arbetet som pågår inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Anders Blanck, Lifs vd, berättade dels om arbetet i regeringens samverkansgrupp för Hälsa och Life Science, dels om hur de forskande läkemedelsföretagen arbetar med införandet av nya avancerade läkemedel.
Precisionsmedicin – ett paradigmskifte
Att precisionsmedicin och de nya avancerade läkemedlen innebär ett paradigmskifte i sjukvården var ett återkommande tema bland talarna. Lifs vd Anders Blanck var en av dem som lyfte de stora vinster som implementeringen av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården kan ge.
– Precisionsmedicin är ett paradigmskifte. Tillgången till mer avancerad och integrerad diagnostik ger helt nya möjligheter till mer individanpassade och ändamålsenliga läkemedelsbehandlingar. Jag menar att vi nu på riktigt kan tala om rätt läkemedel till rätt patient vid rätt tillfälle.
Färdplan för införandet av precisionsmedicin
Andra teman som återkom hos de olika talarna var behovet av nationella satsningar, tillgång till data för både forskning och vård samt utbildning och kompetenshöjning hos hälso- och sjukvårdens personal. Områden som Anders Blank menar kommer att finnas med i den Färdplan för precisionsmedicin som Samverkansgruppens Arbetsgrupp för Precisionsmedicin och avancerade läkemedel håller på att ta fram för att överlämna till regeringens Life Science-kontor.
– Ambitionen är att vi under våren ska kunna presentera en samlad, tydlig och konkret Färdplan för hur Sverige ska kunna vara ett ledande land när det gäller att implementera precisionsmedicin. Arbetet tar utgångspunkt i patientperspektivet och hur vi ska tillgodose kompetensförsörjningsbehovet och de områden vi jobbar med är breda och omfattar bland annat frågor om organisation, finansiering, evidens och strategiska partnerskap, allt i syfte att vi ska kunna behålla vår internationella konkurrenskraft.
Det pågår i nuläget en rad aktiviteter och initiativ på regional och nationell nivå och ambitionen är att synliggöra även dessa ansträngningar i Färdplanen.
– Vår förhoppning är att vi i Färdplanen ska kunna tydliggöra ansvar och mandat för samtliga aktörer och att planen ska bli ett faktiskt verktyg i det gemensamma arbetet med att implementera precisionsmedicin i Sverige.
Mer klinisk forskning och mer uppföljningsdata förutsättning
Men Anders Blanck lyfte också några av de utmaningar som finns sett ur ett branschperspektiv.
– Ett viktigt område att lyfta, där forskning och utveckling är nära kopplad till hälso- och sjukvården, är de företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar som är en viktig del i såväl utvecklingen som införandet av precisionsmedicin.
– Samtliga aktörer måste säkerställa att Sverige har de bästa förutsättningarna för att attrahera och genomföra kliniska läkemedelsprövningar så att patienter i Sverige får tidig tillgång till nya behandlingar och att hälso- och sjukvården får möjlighet att tidigt lära mer om de nya behandlingarna.
Anders Blanck lyfte också behovet av tillgång till detaljerade uppföljningsdata för såväl myndigheter, hälso- och sjukvård, akademi som företag och patienter, men också som en del i arbetet med att attrahera fler kliniska läkemedelsprövningar till Sverige.
– En nationell struktur för strukturerad uppföljning efter kliniska läkemedelsprövningar och vid introduktion av nya läkemedel skulle skapa förutsättningar och incitament för fler företag att bedriva forsknings- och utvecklingsaktiviteter i Sverige.
Engagerade ledamöter
Hearingen avslutades med en frågestund för riksdagens ledamöter. Många av frågorna handlade om ojämlikhet, en oro för att om det inte blir ett breddinförande så leder införandet av precisionsmedicin till ännu större skillnader i vilken vård patienter i olika regioner kan få tillgång till. Flera frågor handlade också om kompetens, hur kunskapen om de möjligheter som precisionsmedicin innebär kan spridas men också hur hälso- och sjukvården ska kunna attrahera och fortbilda de nya medarbetare som krävs för implementering på bred front och hur rörligheten mellan akademi, klinik och företag kan öka. Behovet av solidarisk finansiering var också en fråga som engagerade liksom hur nya avtals- och betalningsmodeller för avancerade läkemedel skulle kunna se ut.
Läs hela Anders Blanks anförande här (pdf)