Diagram och siffror över restnoteringslistan

LIF kartlägger restnoteringar – så var läget i juni

LIF analyserar regelbundet Läkemedelsverkets restnoteringslista dit läkemedelsföretagen rapporterar vilka produkter som är tillfälligt slut. För de restnoteringar som var inrapporterade den 13 juni fanns andra alternativ i de flesta fall.

Kvartalsvis genomför LIF en analys av Läkemedelsverkets restnoteringslista – dit läkemedelsföretagen rapporterar vilka produkter som är tillfälligt slut – för att få en bild av läget. Att skapa en så klar och detaljerad kartläggning av restnoteringsläget som möjligt är ett viktigt bidrag i hanteringen av de problem läkemedelsbrister orsakar för sjukvården och patienterna.

Restnoteringar den 13 juni 2020

  • Den senaste analysen bygger på data från den 13 juni 2020. Då var 494 läkemedelsförpackningar för 295 läkemedel restnoterade. Av dessa var 75 stycken indragna produkter eller produkter som av andra skäl inte tillhandahålls på den svenska marknaden.
  • Av de resterande 419 produkterna kunde ca 83 % bytas till ett likvärdigt alternativ eller en annan förpackningsstorlek eller beredningsform.
  • Ca 10 % kunde bytas till alternativ inom samma ATC-grupp.
  • För resterande ca 6 % fanns i de flesta fall alternativa behandlingar att tillgå.
  • De senaste 3 månaderna har antalet restnoteringar stigit med 17 %.

Återhämtning efter coronapandemins topp

Antalet restnoteringar nådde en topp vid förra mätningen som gjordes den 30 april, mitt under den pågående pandemivågen. Nu sker en minskning även om vi fortfarande ligger på en högre nivå än vid coronapandemins början i mitten av mars.

Bengt Mattson, expert på läkemedelsförsörjning på LIF, säger att covid-19-utbrottet speglas i statistiken.

– Den största förändringen denna gång – och det är en ökning – sker för produkter där Läkemedelsverkets rekommenderade alternativ är ett parallellimporterat läkemedel eller ett läkemedel i en utländsk förpackning. Detta överensstämmer med att myndigheten under pandemin har givit dispens till ett relativt sett stort antal utländska förpackningar när det förelegat brist på läkemedel i svensk förpackning.

Ett fåtal medicinskt kritiska restnoteringar

En glädjande utveckling är att de läkemedel där Läkemedelsverket inte kan rekommendera något ersättningsalternativ blir allt färre vid varje nytt uttag av restnoteringslistan. Johan Brun, senior medicinsk rådgivare på LIF, fastslår också att endast ett fåtal rester på listan utgör rent medicinskt kritiska rester, även om de ändå kan skapa problem för hälso- och sjukvården och/eller patienterna.

Merparten av resterna är dessutom gamla noteringar som ligger kvar. Endast två är helt nya och de är båda kopplade till behandling av covid-19-patienter.

Bengt Mattson ser också positivt på att inga restnoteringar denna gång kategoriserades som ”icke klassificerbara”, men tillägger att denna klassificering egentligen inte borde finnas överhuvudtaget.

Nästa analys görs i september.

Läkemedelsverkets restnoteringsinformation kan förbättras

En slutsats av LIFs analyser av restnoteringslistan är att den skulle bli ett skarpare verktyg i hanteringen av restnoterade läkemedel med ett annat upplägg. LIF har tagit fram ett förslag som skulle underlätta den samverkan mellan försörjningskedjans aktörer som Läkemedelsverket föreslagit för att förbättra kommunikationen kring och hanteringen av läkemedelsbrister.

Läs mer om förslaget på förbättringar av restnoteringslistan.

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig Policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar Utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4
Task Force Läkemedelsanvändning

 

Uppdaterad: 30 juni