Restnoterade läkemedel

En restnotering, alltså att ett läkemedel tillfälligt tar slut hos läkemedelsföretaget, behöver inte vara allvarlig om det finns andra förpackningar, styrkor eller alternativa likvärdiga mediciner. Många brister är kortvariga men om de drar ut på tiden kan det orsaka stora bekymmer för såväl patienter som hälso- och sjukvården. Flera aktörer arbetar nu för att minska problemen med restnoterade läkemedel. LIF är en av dem.

Apoteken strävar efter att ha rätt läkemedel i sina lokala lager. När det inte går att lämna ut ett preparat kan det antingen bero på att just det apoteket saknar varan eller att läkemedlet överhuvudtaget inte finns i lager i Sverige. För den som vill veta var en medicin lagerhålls har läkemedelsportalen Fass en funktion som heter Lagerstatus som visar var det aktuella läkemedlet finns och kan beställas.

Varför uppstår läkemedelsbrist?

Faktiska restsituationer, att leverantören inte har läkemedel i lager, är ett ökande globalt problem som även drabbar Sverige.

Läkemedelsbrist kan uppstå av många skäl, till exempel:

  • tillverkningsproblem
  • kvalitetsproblem
  • brist på aktiv substans
  • oväntat hög efterfrågan.

En förklaring till att bristsituationer blivit vanligare är att aktörer i alla led i läkemedelskedjan av ekonomiska skäl håller allt mindre lager. Det innebär att en störning någonstans i systemet snabbt kan leda till en bristsituation. ​

Globalt finns en ökad efterfrågan på läkemedel och vacciner. I grunden är detta något positivt. Det bidrar till ökad global folkhälsa. Men det gör att tillgången inte alltid kan matcha efterfrågan.

Information om restnoteringar

Patienter och förskrivare kan ta hjälp av apotek eller använda Läkemedelsverkets lista över restnoteringar för att kontrollera tillgängligheten på mediciner. Myndigheten ansvarar för att uppdatera restnoteringslistan med information och råd om alternativa läkemedel, och det åligger företagen att anmäla när en restnotering uppstår och när läkemedlet återigen finns tillgängligt. Detta gäller alla godkända läkemedel som marknadsförs i Sverige och alla restnoteringar som förväntas pågå i minst tre veckor.

Om en läkemedelsbrist är kortare än tre veckor men ändå medför risker för patienter ska företaget anmäla också den produkten.

Fass tjänst förenklar vid restsituationer

Sedan februari 2020 går informationen i Läkemedelsverkets lista även att nå via Fass. Då sjösattes en ny restnoteringstjänst, där läkare redan när de skriver ut ett recept kan se om den aktuella medicinen är slut och vilka alternativa läkemedel som i så fall är tillgängliga. Under 2020 kommer tjänsten dessutom utvecklas.

Det är viktigt att den information som finns att tillgå när en medicin är restnoterad förbättras och blir mer lättillgänglig, både för patienter, vård- och apotekspersonal. Ett sådant arbete pågår bland annat hos Läkemedelsverket och även LIF jobbar intensivt med frågan.

Långsiktigt arbete mot läkemedelsbrister

Förutom att förbättra informationen samarbetar LIF med representanter för apoteken, läkemedelsföretag, distributörer och berörda myndigheter i mer långsiktiga frågor för att minska problemet med restnoteringar. Det gäller bland annat hur man kan utveckla distributionssystemet så att risken för att de uppstår minimeras.

LIF kartlägger restnoteringar i Sverige

LIF följer noga utvecklingen och kartlägger och analyserar löpande vilka restnoteringar som förekommer och vilka av dem som är kritiska, dvs. saknar fullgoda behandlingsalternativ. Men även restsituationer där ett ersättningspreparat finns kan orsaka praktiska problem för patienten och/eller sjukvården i form av exempelvis nya rutiner.

Den löpande kartläggningen kan också ge underlag för att se om det går att ta fram riktlinjer för branschen om hur bristsituationer kan förebyggas och åtgärdas.

Förutom de egna analyserna vill LIF också se en central nationell expertfunktion som aktivt och löpande analyserar restnoteringarna.

Europeiskt samarbete kring restnoteringar

Inom EU hanteras de flesta bristsituationer av de nationella myndigheterna. EMA är dock involverade i vissa fall, till exempel när en restsituation är kopplad till säkerhetsproblem och omfattar flera medlemsstater. I juli 2019 uppdaterade de sina riktlinjer för rapportering av restnoteringar.

Europeiska regulatoriska myndigheter samarbetar med andra aktörer för att minska effekterna av uppkomna restsituationer genom att:

  • samarbeta med läkemedelsföretag för att lösa tillverknings- och distributionsfrågor
  • dela information med internationella partners om alternativa försörjningskällor
  • söka information från patienter och hälso- och sjukvårdspersonal om hur restsituationer påverkar för att stödja beslutsfattandet
  • vidta åtgärder för att tillåta att alternativa läkemedel eller leverantörer används.

EMA publicerar också en katalog över rester som har bedömts.

Mer information om EMA:s arbete finns på deras hemsida. 

Gunilla Englund Affärsutvecklingsansvarig Fass

Affärsutvecklingsansvarig Fass

Bengt Mattson Sakkunnig Policy

Hållbar Utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4
Task Force Läkemedelsanvändning

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten