Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.
Alla EU-godkända läkemedel ska kunna användas i Sverige
Alla EU-godkända läkemedel ska kunna användas i Sverige
Drygt 70 procent av väljarna tycker att alla läkemedel som är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ska kunna erbjudas i den svenska vården. Eftersom vårt läkemedelssystem är dåligt anpassat till dagens förhållanden får en del svårt sjuka patienter inte tillgång till effektiva läkemedel.
Svenska patienter har generellt en mycket god tillgång till läkemedel mot olika sjukdomar. I dag finns effektiva, säkra läkemedelsbehandlingar mot de flesta stora folksjukdomarna, exempelvis inom hjärt-kärlområdet. Många av dem är inte patentskyddade och Sverige har bland de lägsta priserna i Europa på sådana så kallade generiska läkemedel.
När det svenska systemet för prissättning och subvention av läkemedel infördes för över 20 år sedan gällde besluten kring nya läkemedel i högre grad sjukdomar som inte är livshotande. Ofta fanns det också en fungerande behandling. Om ett nytt läkemedel inte fick subvention var konsekvenserna för patienterna begränsade, eftersom det fanns befintliga alternativ.
Men tack vare forskningsframstegen de senaste decennierna, bland annat via kartläggningen av det mänskliga genomet och utvecklingen inom cell- och genterapi, kommer nu alltfler nya och mer avancerade läkemedel för mycket svåra, ofta livshotande sjukdomstillstånd. Det gäller främst mindre patientgrupper som tidigare helt stått utan effektiv behandling. Behandlingskostnaden per patient är avsevärt högre än för bredare läkemedel och av kostnadsskäl nekas en del sådana nya läkemedel subvention i Sverige. Konsekvenserna för enskilda individer som inte får behandlingen de så väl behöver kan vara förödande.
Dagens system för hälsoekonomisk bedömning, prissättning och subvention är inte anpassat efter de nya typerna av läkemedel. Samtidigt har alla aktörer – nationella politiska beslutsfattare, läkemedelsbranschen, regioner, myndigheter och vårdprofession – samma övergripande mål: om det finns en effektiv och säker behandling mot svåra sjukdomar måste patienterna få tillgång till den. Lif anser att aktörerna genom att samverka har alla möjligheter att utveckla och anpassa systemet för att uppnå det målet, så att personer med livshotande eller svårt funktionsnedsättande sjukdomar kan ta del av den medicinska utvecklingens enorma framsteg.
Väljarfråga: Hur väl instämmer du i påståendet "Alla läkemedel som är godkända av (EMA) ska erbjudas patienterna i den svenska vården"?
Lifs förslag för bättre tillgång till nya effektiva läkemedel
Regeringen bör ge relevant myndighet i uppdrag att regelbundet analysera tillgängligheten till nya läkemedel i Sverige, på samma sätt som i de analyser Lif årligen genomfört. Att dessa sammanställningar av offentliga uppgifter hittills gjorts av läkemedelsbranschen används ofta som argument för att ifrågasätta resultaten. Vi håller med om att det egentligen inte är branschens uppgift att tillhandahålla denna typ av analyser.
Eftersom det svenska läkemedelssystemet är dåligt anpassat till dagens förhållanden blir följden att vissa effektiva läkemedel inte når fram till svårt sjuka patienter. Utveckling och anpassning av systemet måste därför ske så skyndsamt som möjligt. En formell samverkansform för detta bör skapas med en gemensam arbetsgrupp bestående av socialdepartementet, regionerna via SKR, prismyndigheten TLV och läkemedelsbranschen via Lif.
Den svenska lagstiftningen innebär att alla läkemedel måste hanteras på samma sätt i subventionsprocessen. Lif är överens med regionerna och prismyndigheten TLV om att de hälsoekonomiska bedömningarna måste kunna situationsanpassas, vilket troligen kräver en ändring i lagen om läkemedelsförmåner.
Patienter bör ges en formell rätt att – under vissa förutsättningar – pröva det första potentiellt effektiva och godkända läkemedlet mot deras sjukdom. En sådan rättighet bör i första hand ges till dem med störst vårdbehov, till exempel de som har livshotande eller svårt funktionsnedsättande sjukdomar. Ansvarig läkare kan då tillsammans med patienten utvärdera effekten, och om den uteblir avsluta behandlingen så snart som möjligt. Regionerna har redan en modell där kliniska experter samlas i nationella grupper som tar fram strikta behandlingsprotokoll för både in- och utsättning av behandling med läkemedel utifrån vilka enskilda patienter följs upp. Det tycker vi är en bra modell att bygga vidare på. Detta kan även kombineras med att regelmässigt villkora besluten utifrån pågående kliniska prövningar.
Patienters tillgång till nya läkemedel
Sex av tio läkemedel som godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten de senaste tre åren var tillgängliga för patienter i Sverige, visar Lifs analys. Men endast ett av fyra läkemedel mot sällsynta sjukdomar som inte är cancer var tillgängligt. Sverige hamnar under EU-genomsnittet när det gäller tillgången till nya läkemedel mot sällsynta sjukdomar.
Rapporten ”Förutsättningar för precisionsmedicin i Sverige” ger en lägesbild av arbetet med att göra precisionsmedicin till en integrerad del av hälso- och sjukvården. Den fokuserar på vad som behöver prioriteras för att Sverige ska bli ett föregångsland när det kommer till implementeringen.
