X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Titel: Översikt av restanmälda humanläkemedel i Sverige. Diagram: 3 %  av läkemedlen är restanmälda. Diagrammet beskriver de resultat som  finns i Faktaruta på sidan.

Lif kartlägger restsituationer – så var läget i december

Varje kvartal analyserar Lif läget kring restsituationer och läkemedelsbrist. Av den senaste kartläggningen framgår att vi nu är på väg tillbaka till förhållandena innan coronapandemin. Genomgången innehåller dessutom en djupanalys av hur läkemedelstillgången påverkades under pandemins mest akuta fas under våren 2020.


Varje kvartal sedan hösten 2019 har Lif med utgångspunkt från Läkemedelsverkets lista över inrapporterade restanmälda läkemedel kartlagt och analyserat det aktuella läget kring restsituationer och potentiella läkemedelsbrister. Detta som ett led i arbetet med att öka kunskapen i frågan generellt och för att ta fram förslag på hur kommunikationen kring restsituationer kan förbättras så att de problem läkemedelsbrister orsakar för hälso- och sjukvården och patienterna kan minimeras.

Den senaste analysen, som också blir den sista, bygger på läget den 13 december 2020 och visar att trenden från tidigare genomgångar håller i sig. Vi närmar oss normalläget igen trots att pandemin fortfarande pågår.

– Läkemedelsverket har förändrat sin lista och infört nya kategorier. Det gör att vår analys inte är helt jämförbar med de tidigare men faktum kvarstår: det pågår en återgång till läget ”pre corona”, säger Bengt Mattson expert på läkemedelsförsörjning på Lif.

Restanmälningar den 13 december 2020

  • Den senaste analysen bygger på data från den 13 december 2020. Då var 437 läkemedelsförpackningar för 259 läkemedel restanmälda. Av dessa var 108 stycken indragna produkter eller produkter som av andra skäl inte tillhandahålls på den svenska marknaden. Detta är inte egentliga restsituationer enligt den gängse definitionen.
  • Av de resterande 329 produkterna kunde ca 83 % bytas till ett likvärdigt alternativ eller en annan förpackningsstorlek eller beredningsform.
  • Cirka 12 % kunde bytas till alternativ inom samma ATC-grupp.
  • För resterande cirka 5 % fanns i de flesta fall alternativa behandlingar att tillgå enligt en analys gjord av Johan Brun, medicinsk rådgivare till Lif.
  • De senaste 3 månaderna har antalet restanmälningar minskat med 8 %.

 

Färre läkemedel utan ersättningsalternativ

– Särskilt glädjande är att även kategorin där det inte finns några identifierade ersättningsprodukter fortsätter att minska, kommenterar Bengt Mattson. Den utvecklingen har kunnat skönjas sedan vi började kartläggningarna. En förklaring till det är att Läkemedelsverket och övriga berörda aktörer har blivit bättre på att identifiera bästa behandlingsalternativ.

Liksom i tidigare undersökningar är det utbytbara läkemedel som står för det största antalet restanmälningar, och eftersom många av dem varken är periodens vara eller ens första eller andra alternativ till periodens vara utgör de restanmälningarna inte någon egentlig potentiell bristsituation.

Djupanalys av läkemedelstillgången under pandemins topp

Utöver de kvartalsvisa analyserna gjorde Lif också i slutet av 2020 ett extra nedslag i antalet restanmälda läkemedel under coronapandemins mest akuta fas. Med basis i statistik från perioden den 13 mars till den 30 april kartlades bland annat för vilka typer av produkter en bristsituation riskerade att uppstå.

– Det mest intressanta i hela vår mätserie är det som hände under pandemins topp under våren 2020, säger Bengt Mattson. Vi gjorde en fördjupad analys och kunde se att de flesta restanmälningarna sker för produkter som har funnits på marknaden i mer än 15 år. Det tyder på att det handlar om generiska läkemedel eller originalläkemedel med generisk konkurrens. Denna bild förstärktes under pandemins topp under våren i uttaget den 30 april. De nytillkomna restanmälningarna mellan den 13 mars och den 30 april hade en snittålder på över 30 år på marknaden. Det är rimligt att tro att det till stor del beror på den mycket stora efterfrågeökningen på läkemedel för användning inom intensivvården (IVA) där många äldre läkemedel utgör den stora volymen.

– När vi i den fördjupade analysen undersökte vilka läkemedel som stod för den största ökningen när det gäller restanmälningar visade det sig att nästan hälften hade en försäljningsvolym på över 10 000 förpackningar per år. Det är således storvolymprodukter. Än en gång är det en indikation på att det var den snabba utbyggnaden av IVA som drev ökningen av restanmälningar. Det är också troligtvis så att den hamstring av öppenvårdsprodukter som skedde under mars och april står för en del av förklaringen till dessa observationer.

– Slutligen kan vi konstatera att det sjukdomsområde som påverkades mest när en jämförelse görs mellan uttagen den 13 mars och den 30 april var andningsorganens sjukdomar. Från att vanligtvis utgöra en mycket liten del av de restanmälda läkemedlen var nu detta sjukdomsområde det tredje största av de nytillkomna restanmälningarna.

Läkemedelsverket satsar på bättre information kring restsituationer

Sedan 2019 har Läkemedelsverket på uppdrag av regeringen arbetat med att ta fram förslag på åtgärder för att förbättra informationen kring restanmälda läkemedel mellan ansvariga aktörer i läkemedelsförsörjningskedjan och lindra konsekvenserna av restsituationer. Flera förbättringar har redan genomförts. Bland annat har Läkemedelsverket utvecklat sin lista över restanmälda läkemedel så att den ger aktuell information om exempelvis andra behandlingsalternativ och att endast produkter som är tillgängliga på marknaden visas. Den erbjuder även information ned på förpackningsnivå med alternativa behandlingsrekommendationer.

E-tjänsten där företagen anmäler restsituationer har också utvecklats så att de kan rapportera in information som ger en mer heltäckande lägesbild. 

I slutet av januari 2021 sköt regeringen dessutom till 24,6 miljoner kronor för att realisera Läkemedelsverkets förslag om att ta fram ett informationssystem som visar en nationell lägesbild för tillgång och efterfrågan på läkemedel och ger överblick över lagerstatus, förskrivning och försäljning. Detta kommer att hjälpa myndigheten i arbetet med att bedöma risker och behov av förebyggande åtgärder för att förhindra läkemedelsbrist. Information om kommande behov av läkemedel inom sjukvården och på apoteken är inte minst viktig för att företagen ska kunna säkerställa tillräckliga leveranser till Sverige.

Lifs arbete med kvartalsanalyser avslutas

I och med att Läkemedelsverkets förbättringsarbete närmar sig målet upphör Lif med sina kvartalsanalyser, säger Bengt Mattson.

– Det är rimligt att vi stiger av nu när Läkemedelsverket infört en bättre kategorisering och har goda förutsättningar att själva följa läget, ansvaret ligger ju egentligen primärt hos dem. Vi tog på oss arbetet att analysera de inrapporterade restanmälningarna från företagen eftersom den redovisning som fanns att tillgå hos myndigheten inte gav tillräckliga möjligheter att förstå och kommunicera kring restanmälningar och potentiella läkemedelsbrister. Jag tror att våra analyser har bidragit till att verket har tydliggjort sin information om inrapporterade restanmälningar och de har höga ambitioner att fortsätta förbättra informationen kring riskerna för stundande läkemedelsbrister. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete kring frågorna.

Lif kommer att fortsätta arbetet med en trygg, pålitlig läkemedelsförsörjning och adressera problematiken kring restsituationer och läkemedelsbrister.

– Att vi upphör med våra kvartalsvisa analyser betyder inte att Lif minskar sitt engagemang inom området. Det har fortsatt hög prioritet och vi jobbar nationellt och internationellt för att hantera problem som dyker upp och långsiktigt förebygga bristsituationer. Vi avser också att följa Läkemedelsverkets egna redovisningar och kommentera dem på lif.se.

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4

 

Uppdaterad: 7 april