Diagram och siffror över restnoteringslistan

Lif kartlägger restnoteringar – så var läget i september

Lif analyserar regelbundet Läkemedelsverkets restnoteringslista dit läkemedelsföretagen rapporterar vilka produkter som är tillfälligt slut. Genomgången av läget den 13 september visar att nivåerna börjar närma sig det normala igen efter coronapandemins topp.

Kvartalsvis genomför Lif en analys av Läkemedelsverkets restnoteringslista – dit läkemedelsföretagen rapporterar produkter där det finns risk för att brist uppstår inom den närmaste tvåmånadersperioden – för att få en bild av läget och öka kunskapen generellt, men också komma fram till hur kommunikationen kring restnoteringar kan förbättras. Att skapa en så klar och detaljerad kartläggning som möjligt är ett viktigt bidrag i hanteringen av de problem läkemedelsbrister orsakar för hälso- och sjukvården och patienterna.

Restnoteringar den 13 september 2020

  • Den senaste analysen bygger på data från den 13 september 2020. Då var 478 läkemedelsförpackningar för 276 läkemedel restnoterade. Av dessa var 101 stycken indragna produkter eller produkter som av andra skäl inte tillhandahålls på den svenska marknaden. Detta är inte egentliga restnoteringar enligt den gängse definitionen.
  • Av de resterande 377 produkterna kunde ca 85 % bytas till ett likvärdigt alternativ eller en annan förpackningsstorlek eller beredningsform.
  • Cirka 11 % kunde bytas till alternativ inom samma ATC-grupp.
  • För resterande cirka 4 % fanns i de flesta fall alternativa behandlingar att tillgå.
  • De senaste 3 månaderna har antalet restnoteringar minskat med 8 %.

 

På väg tillbaka till läget innan pandemin

Bengt Mattson, expert på läkemedelsförsörjning på Lif, säger att analysen förstärker bilden från analysen i juni då man såg att läget börja närma sig det normala igen efter coronapandemins topp.

– Vi är på väg tillbaka till den mängd restnoteringar som fanns innan pandemin slog till. Under den mest akuta fasen mars–maj i år ledde hamstring av läkemedel och en enormt stor ökad efterfrågan vid utbyggnaden av intensivvårdsplatser till fler restnoteringar.

Antalet medicinskt kritiska restnoteringar sjunker

Antalet läkemedel som Läkemedelsverket inte kan rekommendera något ersättningsalternativ till fortsätter att sjunka, och Lifs medicinska rådgivare Johan Brun fastslår dessutom att endast ett fåtal av dessa utgör en kritisk restnotering ur ett rent medicinskt perspektiv. Han poängterar dock att alla restnoterade läkemedel är problematiska eftersom det kan skapa merarbete för hälso- och sjukvårdspersonalen och vara besvärligt för enskilda patienter.

Den enda kategori där restnoteringarna ökar – och som har gjort så sedan Lif påbörjade kartläggningarna i september 2019 – är ”ej tillhandahållna läkemedel”. Dock är detta egentligen inte restnoterade läkemedel eftersom det rör sig om produkter som företagen har slutat att tillhandahålla men som inte är avregistrerade – de finns alltså inte tillgängliga i Sverige och förskrivs inte till patienter. Bengt Mattson menar att de inte borde vare med på restnoteringslistan.

– Men vi vet från våra diskussioner med myndigheterna att man redan undersöker en annan hantering av dessa läkemedel och ser fram emot att ta del av lösningsförslagen. Med det sagt är det ändå så att ökningen av dessa produkter på restnoteringslistan föranleder en fundering om hur läkemedel hanteras i slutet av sin livscykel. Vi skulle behöva en ”ordnad utfasning”.

Idag finns en tydlig process för ett ordnat införande för att användningen av nya läkemedel ska bli jämlik och ändamålsenlig över hela landet, men det saknas en motsvarande process för när ett läkemedel inte tillhandahålls längre. För närvarande pågår ett arbete inom ramen för den Nationella läkemedelsstrategin (NLS) vad gäller ordnad utfasning. I ljuset av vad som framkommit i analyserna av restnoteringslistan anser Lif att det arbetet borde intensifieras för att säkerställa att inga oacceptabla negativa effekter uppstår för patienterna när produkter fasas ut från den svenska marknaden.

Utöver de vanliga kvartalsanalyserna av Läkemedelsverkets restnoteringslista genomför Lif just nu en fördjupad analys av all den data som samlats in under det gångna året. Mer information om den kommer inom kort.

Läkemedelsverkets restnoteringsinformation kan förbättras

En slutsats av Lifs analyser av restnoteringslistan är att den skulle bli ett skarpare verktyg i hanteringen av restnoterade läkemedel med ett annat upplägg. Lif har tagit fram ett förslag som skulle underlätta den samverkan mellan försörjningskedjans aktörer som Läkemedelsverket föreslagit för att förbättra kommunikationen kring och hanteringen av läkemedelsbrister.

Läs mer om förslaget på förbättringar av restnoteringslistan.

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4

 

Uppdaterad: 30 juni