X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Kvinna på middagsbjudning

Migrän – nu kan den plågsamma huvudvärken förebyggas

Nästan alla vet vad migrän är och känner dessutom någon som har sjukdomen. Det är inte så konstigt eftersom 1,5 miljoner svenskar beräknas lida av denna återkommande huvudvärk. Med ny medicin går det nu att mildra och till och med förhindra de plågsamma attackerna som begränsar tillvaron för de drabbade.

Migrän är en av våra stora folksjukdomar och kan förmörka hela tillvaron för den som har oturen att drabbas: när tillvaron fylls av olidlig huvudvärk eller oro för nästa attack slår det mot både arbetslivet och fritiden med familj, vänner och aktiviteter. WHO har klassat den som en av de svåraste sjukdomarna att leva med.

Huvudvärken är oftast ensidig, pulserande och kan pågå från några timmar till flera dagar. Inte sällan plågas man samtidigt av illamående, kräkningar och ljusskygghet vilket gör att man helst vill ligga i ett mörkt rum. Efteråt kan man dessutom vara fullständigt dränerad. Faktorer som utlöser anfallen är bland annat stress, sömnbrist, starka lukter, höga ljud och skarpt ljus – allt vanliga inslag i vardagen som är svåra att undvika.

Att den som lider av migrän får betala ett högt personligt pris står klart men sjukdomen ger också upphov till kostnader för samhället i form av sjukvårdskostnader och produktionsbortfall när människor tvingas sjukskriva sig från jobbet. I snitt på europanivå orsakar migrän en arbetsfrånvarodag i månaden. I Sverige beräknas produktionsbortfallet ligga på runt 4,9 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 9 500 heltidstjänster per år. Enligt European Headache Alliance uppgår samhällskostnaden för migrän till cirka 27 miljarder euro om året, vilket gör migrän till den tredje mest kostsamma diagnosen i Europa.

Men de senaste åren har en ny typ av läkemedel, CGRP-hämmare, erbjudit nya möjligheter för migränpatienter att leva ett normalt liv utan begränsande smärta.

Vem får migrän?

  • Orsaken till migrän anses vara både hormonell och miljömässig.
  • Sjukdomen är lite vanligare hos pojkar än flickor innan puberteten men därefter är det tre gånger vanligare att kvinnor drabbas. Ofta minskar besvären efter en graviditet.
  • Anfallen avtar med åldern och det är mycket ovanligt med sjukdomsdebut efter 50 års ålder.
  • En genetisk koppling och ärftlighet finns konstaterad och 70 procent av migränpatienterna uppger att en nära släkting har haft liknande besvär.
  • Stress är den enskilt vanligaste utlösande faktorn och något som det är viktigt att försöka motverka.

Jakten på en effektiv migränbehandling

Sedan länge rekommenderar man behovsmedicinering med vanliga smärtstillande läkemedel (analgetika) som paracetamol och NSAID/acetylsalicylsyra. Vill man ge mer specifik behandling rekommenderas ergotamin, ett ämne som utvunnits ur mjöldryga och som drar ihop blodkärlen.

Under 90-talet började patienterna allt oftare behandlas med triptaner, läkemedel som drar ihop blodkärlen genom stimulering av serotoninreceptorn. Det innebar en stor förbättring för migränpatienterna. Äntligen hade man en medicinsk behandling som kunde bryta en attack på 10 till 15 minuter.

Alla blev dock inte hjälpta och för de med mer allvarliga och ständigt återkommande symtom kan man använda en förebyggande behandling med betablockare, men även antiepileptiska- eller antidepressiva mediciner. Också botoxinjektioner i huden och musklerna på huvud och hals var tredje månad kan vara ett alternativ vid kronisk migrän. För somliga patienter hjälper akupunktur.

Nya läkemedel förebygger attacken

På senare år har det kommit en förebyggande behandling med en monoklonal antikropp som hämmar kalcitoningenrelaterad peptid (CGRP). CGRP, en upptäckt som kommer från forskare på Lunds universitet, är ett protein som finns utanpå celler i hela kroppen och som startar ett stort antal biologiska processer när det aktiveras. Särskilt rik är förekomsten i huvudnerverna, som ansvarar för smärtsinnet, och därför har en hämning av proteinet visat sig vara en effektiv förebyggande behandling.

Läkemedelsforskningen fortsätter – inte bara inom migrän

Även om de antikroppsbaserade läkemedlen har gjort en stor skillnad för många som lider av migrän är det inte alla som blir hjälpta, men forskningen kring nya behandlingar fortätter. Bland annat undersöker man om hormonerna oxytocin och östrogen kan påverka migränanfall, ett samband som kan bli en viktig pusselbit i utvecklingen av läkemedel med effekt för de som fortfarande inte har tillgång till fullgod behandling.

Men det är inte bara inom migrän vi kan se fram emot nya behandlingar. Läkemedelsföretagens forskning bryter hela tiden ny mark och de kommande åren är en rad behandlingar på gång mot en rad svåra sjukdomar, bland annat cancer.

Läs mer om morgondagens läkemedel

Liten migränhistorik

Migrän, ett franskt ord med ursprung i det grekiska uttrycket hemicrania (halvsidig huvudvärk) finns beskrivet redan 7 000 år f. Kr. Då försökte doktorer behandla tillståndet med trepanation (att borra ett hål i skallbenet) och konstigt nog överlevde några enstaka.

  • Hippokrates beskrev några hundra år f.Kr. besvären på samma sätt som i dagens läroböcker men hade ingen behandling att erbjuda.
  • Thomas Willis förstod under 1600-talet att smärta berodde på utvidgning av blodkärl i huvudregionen.
  • Harald G Wolf beskrev under mitten av 1900-talet att migränanfallet har två faser. Den första när blodkärlen dra ihop sig och åstadkommer en syrebrist med synstörningar, blixtfenomen, sick-sackmönster i synfältet som därefter följs av en fas då blodkärlen utvidgar sig vilket ger en intensiv huvudvärk.
  • Redan i mitten av 1900-talet visste man att om man gav ergotamin som drar ihop kärlen så minskade huvudvärkens intensitet, en behandling som varit standard sedan dess.

Läkemedelsproduktion kräver enorma arbetsinsatser

Att ta fram och leverera läkemedel är en komplex affär. Här berättar några av läkemedelsföretagens anställda om hur de bidrar till att täcka Sveriges behov av effektiva, säkra produkter.

Läs intervjuerna

Framtidens läkemedel – hopp för svårt sjuka

Forskningen har gjort stora framsteg men ännu saknas effektiva behandlingar för många svåra sjukdomar. Idag arbetar läkemedelsföretagen mer intensivt än någonsin för att få fram läkemedel. 

Läs mer om framtidens läkemedel

Diabetes – inte längre ett hinder för ett ”normalt” liv

Diabetes en av våra största folksjukdomar. Tidigare var det en sjukdom där livet begränsades hårt. Idag kan man oftast hantera den genom olika insatser. 

Livmoderhalscancer kan förhindras

Nu går det att stoppa viruset som orsakar livmoderhalscancer. I Sverige erbjuds alla elever i årskurs 5–6 vaccin mot HPV. Det ger ett starkt skydd mot att bli infekterad.

Migrän – nu kan den plågsamma huvudvärken förebyggas

En och en halv miljon svenskar beräknas lida av migrän. Med ny medicin går det nu att mildra och till och med förhindra de plågsamma huvudvärksattackerna.

Vaccin utrotar den farliga mässlingen

Mässling är en extremt smittsam sjukdom som kan orsaka allvarlig hjärninflammation. Under det tidiga 1900-talet skördades hundratals människoliv om året i Sverige. Idag är mässling en sällsynt gäst.

Tack för ett gott samarbete

Varje läkemedel är frukten av ett samarbete mellan de forskande läkemedelsföretagen, akademin och hälso- och sjukvården. Bakom mediciner och vaccin som förebygger, botar eller lindrar ligger åratal av forskning inom universiteten.

Arbetet tas sedan vidare av läkemedelsföretagen, där det tar tio till femton år att utveckla en färdig behandling. I processen bidrar inte minst ett stort antal patienter genom att delta i kliniska läkemedelsprövningar i sjukvården.

Det här är Lif

Lif är branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige. Vi arbetar för en högkvalitativ sjukvård och för att alla patienter ska få tillgång till nya behandlingar.

Våra cirka 90 medlemsföretag jobbar outtröttligt med att forska fram och utveckla medicinska innovationer som förebygger, diagnosticerar och behandlar sjukdomar. 

Uppdaterad: 6 september