X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Bakterier

Antibiotikaresistens

Antimikrobiell resistens (AMR) – att bakterier eller andra mikrober utvecklar resistens mot antibiotika eller andra antimikrobiella läkemedel och infektioner därmed inte längre kan behandlas med dessa läkemedel – utgör enligt WHO ett av de största hoten mot den globala folkhälsan.

Antibiotikaresistensen ökar på ett skrämmande sätt och utgör ett hälsohot mot såväl människor som djur. Resistensen känner inga geografiska gränser eller gränser mellan arter. Hotet kan jämföras med klimatförändringar.

Enligt EU-kommissionens beräkningar uppgår hälso- och sjukvårdskostnaderna och förlusterna inom produktion till följd av antibiotikaresistens till 1,5 miljarder euro årligen och inom EU dör varje år 33 000 människor på grund av AMR. Och avsaknad av effektiva antibiotika omöjliggör inte bara behandling av infektioner med en stor smittspridning ute i samhället. Det kan även omöjliggöra andra medicinska behandlingar inom hälso- och sjukvården som ger nedsatt immunförsvar hos patienterna.

Sverige har länge varit ett föredöme kring mer ansvarsfull användning av antibiotika, bland annat via STRAMA-arbetet där världsledande forskare som Otto Cars varit pådrivande. Sverige har också via såväl akademisk forskning som industriinitiativ tagit på sig ledartröjan internationellt vad gäller att driva på utvecklingen mot en mer ansvarsfull tillverkning, med minskade utsläpp av antibiotikasubstans till miljön.

Det har blivit tydligt under covid-19-pandemin att övervakning och uppföljning av resistensläget, god hygien och sanitet samt diagnostik och vaccinationer, har mycket stor betydelse för att förebygga infektion och minska smittspridning. Kan man minska infektionstrycket i samhället så minskar också behoven av antibiotikabehandlingar och därmed risken för resistensutveckling.

Internationella branschinitiativ

Life Science-branschen startade 2016 initiativet AMR Industry Alliance, som består av drygt 100 företag inom läkemedel, diagnostik, bioteknik, generika, samt branschorganisationer. Inom alliansen förbinder sig företagen att minska miljöbelastningen vid tillverkning av antibiotika, att tillsammans med andra aktörer arbeta för bättre och mer kontrollerad antibiotikaanvändning och bättre tillgänglighet i framför allt låginkomstländer, och att arbeta för att få fram nya ersättningsmodeller som frikopplar försäljning från ekonomisk ersättning till läkemedelsföretag.

Enligt den senaste rapporten från AMR Industry Alliance är forskningsinvesteringarna i nya antibiotika på en alltför låg nivå, framför allt de omfattande investeringar som krävs i sena forskningsfaser. Enligt alliansen måste det komma fram nya ersättningsmodeller i länderna som leder till att företag vågar fortsätta med stora forskningssatsningar.

För att hantera hotet från AMR och påskynda utvecklingen av nya antibiotika lanserade ett tjugotal läkemedelsföretag i juli 2020 The AMR Action Fund med målsättningen att ta fram två–fyra antibiotikabehandlingar till 2030. Bakom initiativet ligger de forskande läkemedelsföretagens internationella branschorganisation IFPMA. Totalt har företagen förbundit sig att investera nästan en miljard US-dollar, vilket gör fonden till den största joint venture-satsningen för att bekämpa antibiotikaresistens som någonsin gjorts.

Genom fonden kommer man att bidra med finansiella resurser till mindre bioteknikföretag som utvecklar nya antibiotika. Man ska också i partnerskap med aktörer både inom och utanför läkemedelsbranschen arbeta för att engagera politikens beslutsfattare världen över för att skapa en hållbar ”pipeline” av antibiotika och en fungerande marknad som möjliggör tillräckliga investeringar i antibiotikautveckling.

Lif-modell där Sverige visar vägen

Lif har under många år varit pådrivande för att Sverige ska visa vägen internationellt när det gäller att uppnå en ansvarsfull och korrekt antibiotikaanvändning, samtidigt som företagen har incitament att lansera och tillhandahålla effektiva antibiotika. Ett första förslag till en ersättningsmodell presenterades av Lif 2016. De idéer som lades fram har lett fram till en ersättningsmodell som nu prövas av Folkhälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen. Ersättningsmodellen ska undersöka om man kan säkra tillgängligheten till vissa medicinskt viktiga spetsantibiotika och därigenom öka behandlingsmöjligheterna vid svårbehandlade infektioner.

Push and pull.png

(Klicka för större bild)

Folkhälsomyndigheten har ingått avtal med fem läkemedelsföretag, som förbinder sig att vid behov snabbt kunna leverera antibiotika som används för att behandla patienter i Sverige med svåra infektioner orsakade av multiresistenta bakterier. Företagen ska även ha en viss volym i lager öronmärkt för den svenska marknaden. För allt detta får de en fast årlig ersättning. Ersättningsmodellen som prövas i pilotprojektet utgör som Lif ser det ett första steg. Det är viktigt att man vidareutvecklar med en värderingsmodell. Det finns i dag ingen koppling mellan den garanterade ersättningen och det värde som antibiotikumet bidrar med.

På sikt behövs en så kallad pull-mekanism som kan ersätta dagens marknadsmodell som inte fungerar för antibiotikaprodukter. Den går ut på att läkemedelsföretagen, genom att de är garanterade ersättning även om försäljningen blir minimal, får incitament att utveckla nya antibiotika trots att de måste användas restriktivt för att behålla sin effekt. Det påverkar i hög grad den svenska marknaden eftersom den är liten i internationell jämförelse. Utmaningen att säkerställa god tillgång till antibiotika gäller också äldre, befintliga läkemedel som bland annat på grund av låga priser riskerar att plockas bort från marknaden.

Åtgärder för att hantera AMR.png

(Klicka för större bild)

 

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4

 

Uppdaterad: 17 mars