Del 6 - Möjligheter

Allt fler innovationer ...

Databasen SWINNO, konstruerad på ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet, samlar observationer av signifikanta innovationer utvecklade av svenska företag inom tillverkningsindustrin mellan 1970 och 2007.(36)

Av cirka 4700 innovationer i databasen står läkemedelsföretag för 3 procent. Förklaringen till den relativt låga andelen står att finna i stora skillnader vad gäller utvecklingstid och längd på produktlivscykler om man jämför läkemedelsindustrin med exempelvis maskin- eller elektronikindustrin.

Trots det återfinns Astra och Pharmacia bland de femton svenska företag som utvecklat flest innovationer under den studerade perioden.

Millennieskiftet markerar ett trendbrott. Under de tre sista decennierna av 1900-talet stod läkemedelsinnovationer för i genomsnitt 2 procent av den svenska tillverkningsindustrins signifikanta innovationer. Under det nya milleniet har den siffran stigit till 8 procent. Även det absoluta antalet läkemedelsinnovationer ökade kraftigt.

Den starka ökningen av innovationer i läkemedelsindustrin motsvaras endast av den positiva utvecklingen inom mjukvaru- respektive telekomindustrin.

Ref 37

... i mindre bolag

Astras och Pharmacias dominans när det gäller läkemedelsinnovationer bryts någonstans kring millennieskiftet, och den kraftiga ökningen mot slutet av perioden drivs av företag med färre än femtio anställda. Av dessa är en ansenlig del nystartade företag.

Efter millennieskiftet utgör andelen läkemedelsinnovationer som utvecklats av sådana nystartade företag nästan 40 procent, att jämföra med perioden 1970–1999 då denna typ av företag endast stod för 7 procent av innovationerna.

Nedgången i läkemedelsindustrin under senare år motsvaras alltså inte av någon nedgång i innovationsförmåga – tvärtom – men innovationerna sker i andra typer av företag.

Merparten av de senare årens läkemedelsinnovationer har emellertid ännu inte letat sig hela vägen ut på marknaden. Här finns ett glapp i innovationssystemet som behöver överbryggas.

Ref 37

Behov av samverkan

Omkring 15 procent av läkemedelsinnovationerna i SWINNO-databasen har tillkommit genom samarbete mellan minst två aktörer. Framförallt handlar det om stora läkemedelsbolag som samarbetat med universitet och universitetssjukhus.
Huvuddelen av dessa innovationer hör dock hemma på 1980-talet. Även om ett ansenligt antal sentida läkemedelsinnovationer har sitt ursprung i universitetsforskning så tycks formen för samverkan ha förändrats.

Det ökande antalet läkemedelsinnovationer som utvecklas i små och nystartade företag är i sig något positivt. Men när det gäller den tidskrävande och kostsamma processen att utveckla och kommersialisera ett nytt läkemedel står ett litet, nystartat företag i regel sämre rustat än de etablerade läkemedelsbolagen.

Häri ligger en stor utmaning om vi vill behålla en stark svensk position på läkemedelsområdet i framtiden, påpekade rektorerna vid nio svenska universitet nyligen i en debattartikel i DN:

"De små innovationsföretag som startas tidigt i processen behöver efter hand kontakt med större aktörer. Att ta forskningsresultat från laboratoriet till kliniska prövningar och sedan vidare till en marknad är dyrt och kräver långsiktighet och där spelar läkemedelsföretag en avgörande roll."

Anders Hamsten, rektor Karolinska Institutet
Helen Dannetun, rektor Linköpings universitet
Per Eriksson, rektor Lunds universitet
Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet
Peter Gudmundson, rektor Kungliga Tekniska Högskolan
Lena Gustafsson, rektor Umeå universitet
Karin Markides, rektor Chalmers tekniska högskola
Jens Schollin, rektor Örebro universitet
Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet

DN-debatt 17 maj 2014

Nya samverkansformer

Idérika forskare som drivs av nyfikenhet och samarbetar med varandra kan ge upphov till nya oväntade läkemedelsupptäckter. Men det behövs också närhet till klinisk verksamhet och industriella resurser av olika slag för att testa och förverkliga läkemedelsidéerna.

Tidigare genombrott hade ofta sådana förutsättningar genom att personer i akademi, vård och företag kände varandra, utbytte idéer och samarbetade utan alltför inskränkande byråkrati och styrning. Idag är situationen mer komplicerad och avstånden mellan människor och organisationer har blivit längre. Därför behövs nya organisationsformer där nyfikenhetsdriven forskning kan frodas i nära samarbete mellan akademi, vårdenheter och läkemedelsindustri.

Ett sådant experiment är det nya forskningscentret ICMC (Integrerat center för kardiovaskulära och metabola sjukdomar). Bakom initiativet står Karolinska institutet och AstraZeneca tillsammans.

AstraZeneca bidrar under fem år med upp till 100 miljoner dollar för att bygga upp centret som ligger inom Karolinska Institutets verksamhet. Initiativet kommer från AstraZeneca och dess forskningsintresserade koncernchef Pascal Soriot som på detta sätt vill prova nya former för att företaget ska bli mer delaktigt i nya läkemedelsupptäckter och tidigt kunna testa nya uppslag.

Det akademiska perspektivet kommer att prägla centret; det är den vetenskapliga kvaliteten som ska stå i fokus, manifesterad exempelvis i vetenskapliga publikationer. Om vetenskapliga upptäckter visar sig ha vidare bärkraft ska det sedan vara enkelt att ta steg mot kommersiellt förverkligande.

"Delad kunskap växer"

Bo Angelin är professor i klinisk metabolism vid Karolinska Institutet och föreståndare för forskningscentret ICMC sedan starten i oktober 2013.

"Alla inblandade förstår att detta är ett rejält försök att göra något nytt", säger han. "För Astra handlar det om att skapa förutsättningar för oberoende forskning. Det innebär att man låter forskningen hållas utanför företagets normala kontrollsystem i en akademisk miljö, med närhet till andra forskningsområden och till klinisk verksamhet. För Karolinska institutet ger det tillgång till AstrasZenecas kompetens och resurser vilket är värdefullt inte minst för att testa idéer och driva dem vidare mot nya läkemedel."

Angelin är våren 2014 i full färd med uppbyggnaden. En rekryteringsgrupp har bildats för att fånga upp lovande forskningsledare som kan driva projekt under den kommande femårsperioden. Efter bland annat annonser i tidskrifterna Science och Nature har ett hundratal forskare visat intresse för att komma till centret, såväl från universitet som från läkemedelsindustrin i Sverige och utomlands.

Förhoppningen är att centret ska utveckla en kultur där projekten och forskargrupperna lär av och samarbetar med varandra, och med täta kontakter med andra delar av Karolinska institutet och AstraZeneca. Bo Angelin sammanfattar ambitionerna:

"Vi arbetar efter principen att delad kunskap växer", säger Angelin. "Tillsammans ska vi skapa en intensiv forskningsmiljö där seniora och yngre forskare har spännande projekt på gång. De olika grupperna får resurser för fri forskning inom sina respektive specialområden men vi tror också på möjligheter till utbyten mellan grupperna. De stora upptäckterna kommer ofta oväntat, när man plötsligt inser att något som har utvecklats i ett sammanhang kan ha stor betydelse för något helt annat."

Intervju, maj 2014

En outnyttjad guldgruva

Sverige har tillgång till en värdefull resurs för läkemedelsforskning i form av datoriserade journaler, personnummer och nationella kvalitetsregister och hälsodataregister i vården. Detta har uppmärksammats i flera utredningar och kallats för en "guldgruva i hälso- och sjukvården".(38)

Sammanlagt finns mer än hundra olika sådana nationella kvalitetsregister, som kan användas för forskningsändamål. Väl utnyttjade skulle de kunna ge Sverige en konkurrensfördel när det gäller forskning kring vilka effekter – och biverkningar – nya läkemedel får i praktisk klinisk användning.

Några av dessa register håller redan idag mycket hög kvalitet medan andra behöver utvecklas för att bli användbara för forskningsändamål.

Problemet är att gruvan fortfarande till stor del ligger outnyttjad och outvecklad. Under tiden befinner sig svensk läkemedelsforskning i kris, samtidigt som andra länder snabbt knappar in på Sveriges försprång när det gäller tillgång till kvalitetsdata i vården.

 

Referenser
(se fullständig referenslista)

36. Sjöö, K., Taalbi, J., Kander, A. & Ljungberg, J. SWINNO: A Database of Swedish Innovations, 1970-2007. Department of Economic History, Lund University; 2014.
37. SWINNO A Database Of Swedish Innovations, 1970–2007.
38. Rosén, M. (2010). Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Översyn av de nationellt kvalitetsregistren. Förslag till gemensam satsning 2011-2015. SKL.